Måndagskvällens utkast

Igår kväll då jag väntade på metron hem, så fick jag bevittna en kvinna som blivit lite dålig och kände behovet av att lägga en pizza på perrongen.

Jag stod som tur var på den andra perrongen, mittemot, så jag fick se allt, men slapp lukten, som verkade odräglig med tanke på hur folket runtomkring plötsligt flydde med halsdukarna tätt mot mun och näsa.

Det var en synnerligen intressant scen, kanske inte just uppkastandet i sig, då jag från början trodde att någon bara hällde ut innehållet från en dricksflaska på perrongen och blev mäkta förvånad över att se vad som verkligen försiggick på andra sidan spåret. Utan det intressanta var hur fort det gick innan en stationsanställd var där för att undersöka situationen och ringa efter backup.

Kvinnan satt ner, och kräktes kanske max 5-8 sekunder, sen började hon torka sig om munnen och torka av sina skor som hon spytt alldeles brevid, och då var redan den stationsanställde kvinnan där.

Vi snackar alltså om sekunder från då kvinnan började tills att den anställde var brevid henne.

Innan då jag vandrat omkring på Paris metro/tågstationer, så har jag ofta sett militärer, beväpnade militärer i grupper om minst 3 som håller uppsikt över alla resenärer.
Jag har inte direkt kollat efter övervakningskameror, men bara antagit att dom funnits där, det är ju ett Storebrorssamhälle vi nu lever i, så självfallet så finns det videoövervakning på allmänna platser.

Men att någon verkligen satt i realtid och kollade på dessa övervakningar...Ja, det är väl högst troligt, allra helst på perrongerna så kollar dom nog ofta, ifall det skulle hända en olycka eller så, men att det gick så fort, för att en kvinna kräktes litegrann en söndagskväll, det var väl det som mest förvånade faktiskt.

Allra helst då uteliggare bor på stationerna och pissar överallt i tid och otid.

Men ja, jag kan väl börja känna mig trygg på metrostationerna nu då, finns inget behov av att oroa sig då varje steg man tar blir filmat och övervakat i realtid, och nu då jag sett själv hur pass fort dom anställda kommer på benen då någonting kräver det, så känns det lite mer accepterat.


Idag hade jag öppningen igen, kom till jobbet först, ja, förutom städarna då, dom är ju där dygnet runt och städar verkar det som ibland, och tänkte börja på en gång, men problemet var ju att ingen hade kommit och låst upp kontoret, så jag kom inte åt nycklarna till caféts alla kylskåp och frys, dessutom hade ingen satt igång datorerna heller så jag kunde inte ens stämpla in. Så det blev att stå och vänta där tills någon kom och kunde starta upp allting.

Det tog inte så lång tid som tur var, en kvart eller så, så sen fick jag allting klart på 1½ timme drygt.

Kan ni fatta det? Allt som man måste plocka fram, baka i ugnen och göra iordning på morgonen, då man gör det snabbt - som jag självfallet gör - så tar det närmare 1½ timme...
Sen kom våran nya ansvariga vid halv nio-nio-tiden, jag vet inte, men hon kom då jag var i princip klar med allt så. Väldigt bekvämt det där, hon verkar ju ha som "normala" arbetstider där, börjar runt niotiden, lunch runt tolv och sen slutar hon fyra, dessutom jobbade hon inte i helgen.

Värsta lyxet. Vad tror ni om mina chanser att försöka få jobbet som ansvarig? Skulle ju vara trevligt att få lite normala arbetstider någon gång i mitt liv, det har varit fattigt med sånt ska jag säga...

Fast i och för sig, så tycker ju jag att mina arbetstimmar är ganska lyxiga nu, 6-7 timmar/dag, så av bara farten och vanan brukar jag i princip jämt jobba över. I fredags exempelvis, så hade jag 6 timmars schemalagd arbetstid, men jag stannade kvar ytterligare 3½ timme för att en manager ville det.

En gång, då killen som skulle ha öppningen blev sjuk och inte kunde komma, så ringde dom in mig på morgonen, sen så visade det sig att det bara skulle vara jag och en av dom nya sen resten av dagen, så en annan manager frågade om jag inte kunde stanna kvar ett par timmar till.
Det slutade med att jag fick ett 11-timmarspass den dagen.

Och ytterligare ett antal gånger har jag kommit in tidigare, för att idioterna jag jobbar med kände för att sova istället, eller var sjuka, och jag har jobbat över många timmar för att det behövdes folk. För att dom som har gjort våra arbetsscheman har lagt i princip allas lediga dagar på varandra. Nu kan jag inte allas lediga dagar i huvudet, men jag vet att på måndagar så har 3 ledigt, och det är likadant på andra dagar också. Ni ser ju hur dumt det blir då en kille har gått och blivit sjuk nu i över en veckas tid.

Många gånger har jag inte kunnat säga nej till att jobba extra, det är svårt att säga nej också, då man ändå inte har någonting inplanerat så spelar det som ingen roll, jag får ju ändå betalt och om jag jobbar längre pass så får jag ju en extra rast, men jobbet är ju som sagt inte så roligt, så enda anledningen till att jag inte säger nej, är just att jag har svårt att säga nej då jag ändå inte har någonting viktigare för mig.

Igår var första gången som jag sa nej till att jobba över.

Det har ju blivit helt fel i planeringen eftersom en kille vart sjuk, så igår så jobbade två killar på förmiddagen, och jag började mitt på dagen och skulle jobba till 17.30, killen som är sjuk skulle vanligtvis ha jobbat till 21.00.
Så det blev som lite svårt att hålla cafét öppet till 19.00, det kan ju vemsomhelst se. Så kvällens manager sa bara helt sonika, vi stänger 17.00, så enkelt är det bara. Han frågade inte ens om jag kunde tänka mig att jobba över.

Vilket är ganska förstående, då det är han som ett antal gånger ringt och väckt mig på morgonen för att börja jobba tidigare.

Men, så var det den andra managern, som i fredags bad mig att stanna kvar längre, hon kunde inte släppa det riktigt, utan hon frågade flera gånger om jag inte kunde stanna längre.
Men jag orkade helt enkelt inte, jag hade ingen som helst lust att stanna kvar till 21 och sköta hela cafét själv med henne i kassan. Söndagar är oftast den dagen då vi har mest kunder också, så det skulle bli helt ohållbart i längden.

Så för en gångs skull tog jag den lätta vägen och smet ifrån några timmars extrajobb.

Hum, knepig vändning det här inlägget fick, började med spya som gick över i att berätta hur min dag har varit till mitt övertidsarbetande....Skumt.

Inget nytt från banken iaf, så mycket kan jag säga, och så var det ingen på kontoret nu på eftermiddagen då jag slutat heller av någon outgrundlig anledning så jag fick ingen chans att be om dom sista papprerna som banken ville ha, men vi får se om dom hör av sig imorgon, för då ska jag gå dit med det jag har iaf, och förklara vad dom sa på kontoret och se hur det går efter det, men om allting rullar på perfekt nu så ska jag ha ett franskt bankkonto innan helgen iaf=)

Imorgon så ska jag kanske shoppa lite också, har vart i några affärer i eftermiddags, eftersom jag slutade tidigt idag, och hittat en del fina plagg som inte var så värst dyra, eller vad sägs om ett par jeans för 140 spänn? Och en sommarjacka kanske det blir också, har sett en fin som jag ska prova imorgon...
Mer om det då, nu, sova.