Det har rullat på som vanligt, jag har gjort bort mig en hel drös gånger, och känt mig helt ointelligent ännu fler gånger.
Jag känner sympati med invandrare nu, på ett helt annat sätt eftersom jag faktiskt är en nu också. Utan ett fungerande inhemskt språk, så är man inte värd ett skit i deras ögon.
Det är så frustrerande, då man vet vad man ska göra, man vet vad man ska säga, men man har ingen aning om hur man ska sätta ord på allting. Man kan vara expert på någonting, men enbart för att man inte kan prata och förstå lika flytande som dom andra man arbetar med, så blir man genast behandlad som en barnunge.
En del gånger så blir jag bara så trött på kunder som kommer in, och ber om en sak, och jag bara ber dom att prata lite högre, så vänder dom sig genast till en annan och pratar istället. Och det är lika med en del som jag jobbar med också, men det beror ju även på att jag är ny. Men i alla fall, jag blir så less på att inte ens få en chans att visa att jag kan och förstår.
Även fast jag inte kan så vill jag förstå, och försöka göra rätt, varför är det så mycket begärt enligt fransoserna?
Men ja, imorgon så är jag ledig iaf, då ska jag åka ner till stan och kolla runt lite, jag ska även köpa ett metrokort, så att jag slipper hålla på och köpa 10-kort varje vecka.
Hmm, ja, imorgon så är det första december, bara 24 dagar kvar till julafton, min allra första julafton antagligen utan min familj. Jag vet inte om jag är ledig eller inte, och om jag är ledig, så vet jag inte vad jag ska göra, jag vet inte om jag ska köpa julklappar eller inte....
Det känns verkligen tråkigt, för jag vet inte ens vad jag ska köpa till någon heller, jag är ju helt fantasilös då det gäller presenter som det är, men att sen köpa presenter till folk som jag inte ens vet ifall jag kommer att få träffa i jul, det blir bara ledsamt och trist...
Vad vill ni ha i jul egentligen??
måndag 30 november 2009
Om min nya hobby
Ja, det kanske inte är en helt ny hobby, snarare en jag återupptagit efter en tids paus.
Det handlar alltså om TV-serier.
I Montpellier så plöjde jag genom Heroes alla säsonger, nu väntar jag med förväntan på nästa säsong som börjar i USA i februari.
Men nu så har jag börjat gå igenom How I Met Your Mother, även detta en amerikansk TV-serier i Vännerstilen. 5 kompisar som verkar spendera all tid med varandra på en irländsk bar eller hos 3 av kompisarna som bor ihop någon våning ovanför denna bar.
Så ja, stereotypiskt jag vet, men ganska rolig och jag är fast, därav mina drömmar om New York...En dag, i framtiden så...=)
Jag har sett första och halva andra säsongen, jag tror att det finns 5 än så länge, så har en bit kvar och många timmar att döda med denna serie.
Det handlar alltså om TV-serier.
I Montpellier så plöjde jag genom Heroes alla säsonger, nu väntar jag med förväntan på nästa säsong som börjar i USA i februari.
Men nu så har jag börjat gå igenom How I Met Your Mother, även detta en amerikansk TV-serier i Vännerstilen. 5 kompisar som verkar spendera all tid med varandra på en irländsk bar eller hos 3 av kompisarna som bor ihop någon våning ovanför denna bar.
Så ja, stereotypiskt jag vet, men ganska rolig och jag är fast, därav mina drömmar om New York...En dag, i framtiden så...=)
Jag har sett första och halva andra säsongen, jag tror att det finns 5 än så länge, så har en bit kvar och många timmar att döda med denna serie.
Om samtalen
I torsdags, så hade dom ju biljettkontroll på metrostationen, och undertecknad hade fel biljett *självklart* så var ju tvungen att betala en bot, och självklart så fungerade ju inte mitt kort därnere i underjorden så jag fick ett telefonnummer till RATP som jag skulle ringa till i fredags.
Så, jag ringde först en gång, på jobbet innan jag skulle gå på mitt skift.
Första gången var det en kvinna som svarade, en fruktansvärt ohyfsad kvinna som pratade fort och med en väldigt nedsättande ton. Då jag sa att jag inte var fransk så hon måste prata lite långsammare iaf, för jag kunde inte alls förstå vad det var hon ville ha av mig då hon pratade så jäkla fort, så frågade hon om jag inte hade någon i närheten som kunde förstå franska. För det första så var det ingen annan där, och för det andra tänkte jag fanimej inte be om hjälp att betala en bot per telefon från någon som jag inte känner på jobbet. Ännu mindre då jag skulle vara tvungen att uppge mitt kortnummer.
Jag sa att det inte fanns någon annan där, och då sa hon bara, leta fram någon som pratar franska så ringer du upp mig sen, och la på.
Dom verkar inte gilla att säga hejdå på telefon i detta landet, för det är inte första gången som nån har slängt på luren i örat på mig bara ändå.
Så ja, jag ringde igen, och hoppades på att få komma till någon annan. Men det skulle jag nog inte ha gjort, för det andra samtalet vart då inte bättre på något sätt...
Den här gången så var det en kille som svarade, och han började på en gång att flörta med mig, han frågade vart jag var ifrån, och då jag sa att jag var svensk, så frågade han om jag var blond, vilket jag ju faktiskt är, så efter det blev det bara oprofessionellt från hans sida. Han frågade om han fick ringa mig någon gång, och prata privat och höll på som bara den...Och han drog ut på samtalet såpass så att jag klockade in mig försent på jobbet med en massa onödigt babbel bara. J sa att han antagligen hade en tråkig dag på jobbet och drygade sig mest. Jag hoppas att han har rätt, eftersom han har mitt namn, min nuvarande adress, mitt telefonnummer och mitt bankkortsnummer...
Och ja, på tal om att jag klockade in mig försent på jobbet, det var 2 minuter efter att jag skulle börja jobba - 2 minuter! - och idag kom managern med ett papper på denna försening som jag var tvungen att skriva under på och även ange orsaken till förseningen.
Hur nödvändigt är det då liksom? Jisses, vad kommer dom att göra åt det nudå? dra av 2 minuters lön eller? med tanke på att alla klockor går olika på det där bygget så har jag klockat ut mig ett antal gånger nån minut försent så jag tycker att det borde ju gå jämt ut, senast idag klockade jag ut min 1 minut över 18 så...
Vilka jäkla dårar det finns i denna stad...
Så, jag ringde först en gång, på jobbet innan jag skulle gå på mitt skift.
Första gången var det en kvinna som svarade, en fruktansvärt ohyfsad kvinna som pratade fort och med en väldigt nedsättande ton. Då jag sa att jag inte var fransk så hon måste prata lite långsammare iaf, för jag kunde inte alls förstå vad det var hon ville ha av mig då hon pratade så jäkla fort, så frågade hon om jag inte hade någon i närheten som kunde förstå franska. För det första så var det ingen annan där, och för det andra tänkte jag fanimej inte be om hjälp att betala en bot per telefon från någon som jag inte känner på jobbet. Ännu mindre då jag skulle vara tvungen att uppge mitt kortnummer.
Jag sa att det inte fanns någon annan där, och då sa hon bara, leta fram någon som pratar franska så ringer du upp mig sen, och la på.
Dom verkar inte gilla att säga hejdå på telefon i detta landet, för det är inte första gången som nån har slängt på luren i örat på mig bara ändå.
Så ja, jag ringde igen, och hoppades på att få komma till någon annan. Men det skulle jag nog inte ha gjort, för det andra samtalet vart då inte bättre på något sätt...
Den här gången så var det en kille som svarade, och han började på en gång att flörta med mig, han frågade vart jag var ifrån, och då jag sa att jag var svensk, så frågade han om jag var blond, vilket jag ju faktiskt är, så efter det blev det bara oprofessionellt från hans sida. Han frågade om han fick ringa mig någon gång, och prata privat och höll på som bara den...Och han drog ut på samtalet såpass så att jag klockade in mig försent på jobbet med en massa onödigt babbel bara. J sa att han antagligen hade en tråkig dag på jobbet och drygade sig mest. Jag hoppas att han har rätt, eftersom han har mitt namn, min nuvarande adress, mitt telefonnummer och mitt bankkortsnummer...
Och ja, på tal om att jag klockade in mig försent på jobbet, det var 2 minuter efter att jag skulle börja jobba - 2 minuter! - och idag kom managern med ett papper på denna försening som jag var tvungen att skriva under på och även ange orsaken till förseningen.
Hur nödvändigt är det då liksom? Jisses, vad kommer dom att göra åt det nudå? dra av 2 minuters lön eller? med tanke på att alla klockor går olika på det där bygget så har jag klockat ut mig ett antal gånger nån minut försent så jag tycker att det borde ju gå jämt ut, senast idag klockade jag ut min 1 minut över 18 så...
Vilka jäkla dårar det finns i denna stad...
Om min dator
I onsdags, så fick jag en massa felmeddelanden på min datorn, eftersom jag hade sjukt lite plats på hårddisken. Det gick inte att göra någonting, allting gick skitsegt och datorn klagade varannan minut och bara bönade och bad om att få bli rensad på skit.
Så jag började i torsdags, med Project Cleaning.
Jag gick igenom ALLT på min dator, alla filer, mappar, hårddiskar och internet för att rensa ur allting onödigt. Och det var en del det kan jag lova. Mycket cache, många filer som jag inte ens visste om att jag hade och en hel drös med saker som jag inte använder längre, som gamla versioner av olika program och manualer för gud vet vad på 30 olika språk.
Så jag satt och kollade igenom allting i alla filer och mappar och raderade allting. Och snacka om att man hade många mappar som var helt tomma och onödiga också.
Då min dator började klaga på för lite minne, så hade jag 19 MB ledigt på C:, i procent så var det inte ens 1.
Då jag vart klar i lördags kväll, så hade jag över 9 GB, alltså 54% ledigt.
Snacka om förändring alltså, och allting fungerar ju som vanligt också så jag känner mig ganska så duktig.
Det enda problemet jag har nu, är att om jag vill öppna flera flikar på internet för att kunna kolla på flera olika sidor samtidigt, så klagar datorn fortfarande på för lite minne, och det är tydligen ingenting som jag kan göra någonting åt, annat än att köpa ett till minne...
Men det tänker jag då inte göra, nu då internet går så mycket snabbare så går det så bra så ändå, och allting känns så mycket snabbare och enklare nu av någon knepig anledning också, undrar om det har med all ledigt utrymme att göra, eller om det är placeboeffekten?
Så jag började i torsdags, med Project Cleaning.
Jag gick igenom ALLT på min dator, alla filer, mappar, hårddiskar och internet för att rensa ur allting onödigt. Och det var en del det kan jag lova. Mycket cache, många filer som jag inte ens visste om att jag hade och en hel drös med saker som jag inte använder längre, som gamla versioner av olika program och manualer för gud vet vad på 30 olika språk.
Så jag satt och kollade igenom allting i alla filer och mappar och raderade allting. Och snacka om att man hade många mappar som var helt tomma och onödiga också.
Då min dator började klaga på för lite minne, så hade jag 19 MB ledigt på C:, i procent så var det inte ens 1.
Då jag vart klar i lördags kväll, så hade jag över 9 GB, alltså 54% ledigt.
Snacka om förändring alltså, och allting fungerar ju som vanligt också så jag känner mig ganska så duktig.
Det enda problemet jag har nu, är att om jag vill öppna flera flikar på internet för att kunna kolla på flera olika sidor samtidigt, så klagar datorn fortfarande på för lite minne, och det är tydligen ingenting som jag kan göra någonting åt, annat än att köpa ett till minne...
Men det tänker jag då inte göra, nu då internet går så mycket snabbare så går det så bra så ändå, och allting känns så mycket snabbare och enklare nu av någon knepig anledning också, undrar om det har med all ledigt utrymme att göra, eller om det är placeboeffekten?
kort och koncist, tio över tolv en söndagsnatt
Ja, jag har hållt på och bråkat med min dator i helgen, och jobbat förstås. Igår efter jobbet så gick jag en runda i Galérie Lafayette också, men mer om allt detta imorgon, imorgon ska jag skriva mer.
Nu ligger jag och ska precis sova, ska jobba imorgon eftermiddag igen, sen får jag min helg.
Imorgon så ska jag berätta om mina samtal med RATP i fredags, om min kamp mot min dator och min nyfunna hobby. Kanske även om hur min bostadssituation kommer att se ut efter detta, ska nämligen ringa runt imorgon.
Men nu ligger jag och ska försöka sova, drömmandes om New York...
Suck, ännu en punkt på min To Do-list, men det är en vacker punkt, med många drömmar och visioner...
Nu ligger jag och ska precis sova, ska jobba imorgon eftermiddag igen, sen får jag min helg.
Imorgon så ska jag berätta om mina samtal med RATP i fredags, om min kamp mot min dator och min nyfunna hobby. Kanske även om hur min bostadssituation kommer att se ut efter detta, ska nämligen ringa runt imorgon.
Men nu ligger jag och ska försöka sova, drömmandes om New York...
Suck, ännu en punkt på min To Do-list, men det är en vacker punkt, med många drömmar och visioner...
fredag 27 november 2009
Varför jag inte äter kött
Bevis A
Detta är verkligheten, mina vänner, det är såhär det ser ut i 2000-talets Sverige.
Så kom inte och påstå att det bara är ett undantag, bevisen är för många under för lång tid.
Detta är verkligheten, mina vänner, det är såhär det ser ut i 2000-talets Sverige.
Så kom inte och påstå att det bara är ett undantag, bevisen är för många under för lång tid.
torsdag 26 november 2009
Dagen då jag blev less på allting
Idag har inte varit en bra dag för mig. Det har väl egentligen inte varit några större katastrofer, men fullt av såna där små som gör en så trött och less på livet i allmänhet och på sig själv i synnerhet.
Till att börja med, imorse klev jag upp 10, duschade och tänkte då spraya på lite blonderingsspray i håret. Men det tog sin lilla tid och det resulterade i att jag fick stressa i mig nån liknande frukost och sen halvspringa till jobbet genom alla metrostationer.
Och det gjorde ju att duschen vart helt jävla waste of time.
Sen, på jobbet, så gjorde jag bort mig minst en gång, bl a så var det en tjej som beställde en sak, och jag började förbereda en helt annan sak. Helt idiotiskt, då jag hörde klart och tydligt vad hon beställde och jag ville väl stila litegrann då en manager stod i närheten...Men det gick ju som det gick.
Sen tappade jag en del saker i golvet också. Bland annat.
Efter det så tänkte jag ta med mat hem, man får ju ta mat och fika från McDonalds då man jobbar så jag tog en meny, och sen tänkte jag ta en kopp te också, vilket gjorde att jag var tvungen att ta själva påsen med hamburgaren och stripsen och det i väskan som redan var överfull med kläder, för att kunna ta drickan och téet till hands. Lite krångligt, jag vet, men jag har som sagt inte haft min smarta hjärna med mig idag.
Sen så var det ju som så, att jag skulle köpa nya metrobiljetter. Och ja, eftersom det var min dumma hjärna som fick bestämma idag så tänkte jag inte alls då jag köpte biljetterna, och råkade ta biljetter med reducerat pris. Ja, alltså jag gjorde precis som jag brukar göra - trodde jag - då jag köpte biljetterna i maskinen, men vart lite fundersam då det var halva priset. Men jag tänkte som sagt inte, utan köpte dom ändå.
Och vad tror ni inte att dom hade på stationen där jag byter linje då, om inte en biljettkontroll?
Självklart, att dom skulle ha en kontroll just idag, då jag just köpt nya biljetter, då jag har händerna fulla med en massa dricka, varav den ena fryser ner min hand och den andra bränner min andra hand och med väskan full med mat som sakta men säkert kallnar och sölar ner mina arbetskläder...Och vet ni något mer då? Jag vart ju tvungen att betala för detta, och jag hade inga kontanter på mig och självklart, självklart, så är det första gången som mitt kort inte fungerar.
Kan ni fatta frustrationen? Efter en hel dag då min hjärna har tagit idiotiska beslut åt mig och så ska jag få stå där och skämmas inför alla hundratals parisbor som slutat jobbet och är på väg hemåt med metron...
Och att jag inte bara då, frågade om jag inte bara kunde gå upp igen och köpa en ny biljett? Att jag inte bara tänkte den tanken, det hade förenklat så mycket inser jag nu, och det skulle dom väl ändå inte ha kunnat hindra mig från att göra?
Men nu får jag aldrig veta det, för nu ska jag ringa imorgon bitti till något nummer och betala den här fullkomligt idiotiska fakturan som jag kunnat sluppit bara jag tänkt två sekunder till...
C'est la vie, får jag väl lov att säga...
Och ingen cheesecake fanns det kvar heller, jag som har varit så sugen på cheesecake i flera dagar fick ingen idag...Det hade lättat upp en del av missödena rejält.
Ja, sen så skulle jag gå ner på affären och fylla på telefonen, men dom hade stängt redan, vilka idioter stänger en mataffär innan åtta på en vardag?! Så jag fick springa uppför en drös trappor till kiosken vid metrostationen istället. Men ja, hade väl en gnutta tur då iaf, för bara 5 minuter efter att jag kommit innanför dörren, så öppnade sig himlen och skyfallet började.
Och en sak till, som jag egentligen inte har kunnat påverka, men som ändå gör en less, imorse då jag kollade på datorn, hade haft den igång eftersom jag höll på att ladda hem lite mer serier, men då hade datorn fått för sig någon gång inatt att uppdatera någonting som gjorde att datorn först hängde sig, sen var tvungen att starta om och därefter hade raderat serierna som jag höll på att ladda hem...Och nu hittar jag inte sidan där serierna fanns...
Men nu hoppas jag att inget mer skit kommer att hända i helgen, för då kryper jag under täcket och vägrar kliva upp före jul.
Till att börja med, imorse klev jag upp 10, duschade och tänkte då spraya på lite blonderingsspray i håret. Men det tog sin lilla tid och det resulterade i att jag fick stressa i mig nån liknande frukost och sen halvspringa till jobbet genom alla metrostationer.
Och det gjorde ju att duschen vart helt jävla waste of time.
Sen, på jobbet, så gjorde jag bort mig minst en gång, bl a så var det en tjej som beställde en sak, och jag började förbereda en helt annan sak. Helt idiotiskt, då jag hörde klart och tydligt vad hon beställde och jag ville väl stila litegrann då en manager stod i närheten...Men det gick ju som det gick.
Sen tappade jag en del saker i golvet också. Bland annat.
Efter det så tänkte jag ta med mat hem, man får ju ta mat och fika från McDonalds då man jobbar så jag tog en meny, och sen tänkte jag ta en kopp te också, vilket gjorde att jag var tvungen att ta själva påsen med hamburgaren och stripsen och det i väskan som redan var överfull med kläder, för att kunna ta drickan och téet till hands. Lite krångligt, jag vet, men jag har som sagt inte haft min smarta hjärna med mig idag.
Sen så var det ju som så, att jag skulle köpa nya metrobiljetter. Och ja, eftersom det var min dumma hjärna som fick bestämma idag så tänkte jag inte alls då jag köpte biljetterna, och råkade ta biljetter med reducerat pris. Ja, alltså jag gjorde precis som jag brukar göra - trodde jag - då jag köpte biljetterna i maskinen, men vart lite fundersam då det var halva priset. Men jag tänkte som sagt inte, utan köpte dom ändå.
Och vad tror ni inte att dom hade på stationen där jag byter linje då, om inte en biljettkontroll?
Självklart, att dom skulle ha en kontroll just idag, då jag just köpt nya biljetter, då jag har händerna fulla med en massa dricka, varav den ena fryser ner min hand och den andra bränner min andra hand och med väskan full med mat som sakta men säkert kallnar och sölar ner mina arbetskläder...Och vet ni något mer då? Jag vart ju tvungen att betala för detta, och jag hade inga kontanter på mig och självklart, självklart, så är det första gången som mitt kort inte fungerar.
Kan ni fatta frustrationen? Efter en hel dag då min hjärna har tagit idiotiska beslut åt mig och så ska jag få stå där och skämmas inför alla hundratals parisbor som slutat jobbet och är på väg hemåt med metron...
Och att jag inte bara då, frågade om jag inte bara kunde gå upp igen och köpa en ny biljett? Att jag inte bara tänkte den tanken, det hade förenklat så mycket inser jag nu, och det skulle dom väl ändå inte ha kunnat hindra mig från att göra?
Men nu får jag aldrig veta det, för nu ska jag ringa imorgon bitti till något nummer och betala den här fullkomligt idiotiska fakturan som jag kunnat sluppit bara jag tänkt två sekunder till...
C'est la vie, får jag väl lov att säga...
Och ingen cheesecake fanns det kvar heller, jag som har varit så sugen på cheesecake i flera dagar fick ingen idag...Det hade lättat upp en del av missödena rejält.
Ja, sen så skulle jag gå ner på affären och fylla på telefonen, men dom hade stängt redan, vilka idioter stänger en mataffär innan åtta på en vardag?! Så jag fick springa uppför en drös trappor till kiosken vid metrostationen istället. Men ja, hade väl en gnutta tur då iaf, för bara 5 minuter efter att jag kommit innanför dörren, så öppnade sig himlen och skyfallet började.
Och en sak till, som jag egentligen inte har kunnat påverka, men som ändå gör en less, imorse då jag kollade på datorn, hade haft den igång eftersom jag höll på att ladda hem lite mer serier, men då hade datorn fått för sig någon gång inatt att uppdatera någonting som gjorde att datorn först hängde sig, sen var tvungen att starta om och därefter hade raderat serierna som jag höll på att ladda hem...Och nu hittar jag inte sidan där serierna fanns...
Men nu hoppas jag att inget mer skit kommer att hända i helgen, för då kryper jag under täcket och vägrar kliva upp före jul.
tisdag 24 november 2009
Det händer inte så mycket just nu
Jag har jobbat i helgen, förmiddagspass båda dagarna. Väldigt kul att börja 7 måste jag säga.
Det är då man får göra saker som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att man skulle behöva göra som barista. Men jobbar man som barista på McDonalds så...
Hoppas det blir bättre sen, då "formationen" är klar, när nu det blir.
*Note to self: Kolla upp datum när jag ska börja jobba på Louvren*
Ja, det händer inte så mycket på jobbet, det kan bli väldigt långsamt, och snurrigt, då man är 4-5 pers i cafét och alla bara slänger sig över det minsta lilla som kommer upp som man kan sysselsätta sig med. Som en bricka med en urdrucken espresso på. Eller en kund som vill ha en espresso. Det absolut bästa är ju om det kommer ett par stycken tillsammans som vill ha en smoothie, en cappuchino, två cheesecakes och två glas vatten SAMTIDIGT som någon kommer och lämnar tillbaka sin bricka med disk på.
Herregud, då måste jag citera en annan bloggare: Uppstått har Jesus hurra hurra.
Men det händer bara en gång på mitt pass, om jag har tur.
Och då har jag precis gått på rast.
Men ja, jag börjar ju lära mig rutinerna lite nu, vet vart allting finns (typ) och om något håller på att ta slut så kan jag gå själv och hämta det. Ibland om man har riktigt tråkigt, så kan man gå en sväng runt restaurangen och ta beställningar från borden, lite service kan man ju bjuda på. Och hämta brickor och sånt. Då sysselsätter man sig i alla fall i tjugo minuter för det är ändå aldrig någon som vill ha något och brickorna har för det mesta redan blivit hämtade.
Men ja, nog om mitt jobb nu.
Jag har äntligen skickat iväg papperna som den här bostadsagenturen ville ha, jag gjorde det igår förmiddag så det har nog kommit fram nu, om posten i Paris är lika effektiv som i Sverige. Det vart väl egentligen lite i senaste laget, då jag i torsdags glömde bort det, i fredags slutade jag försent så kunde inte köpa frimärke på posten, och i helgen hade dom stängt och tömmer inte postlådorna ändå. Men i söndags kom jag ju på, att man kanske kunde testa att köpa frimärke på nån kiosk, ibland kan det funka, ibland inte. Och jag har ju det så lämpligt att metrostationen, kiosken och posten ligger i samma gathörn hos mig, så det var bara att smita in där och sen lägga brevet på lådan innan jag åkte till jobbet.
Så nu får vi se om det blir något av det. För jag orkar verkligen inte göra samma sväng som sist jag blev utan bostad.
Men jag ska även ringa till den där killen, som hade ett rum att hyra ut, i helgen om jag ännu inte hört något från agenturen. Har jag tur så har han inte hittat någon som vill flytta in i början på december, så då kan jag flytta in då jag flyttar ut härifrån innan jul.
Jag vet inte riktigt vad jag ska fördriva min tid med, så nu har jag laddat hem en säsong av en serie som jag brukade kolla på hemma. Så nu har man ju några timmar att döda med att gå igenom alla säsonger på den. "Heroes" kommer det ju inget nytt från förräns i februari har jag för mig så får skaffa mig en ny favvis tills dess.
Så nu ska jag nog ta och klä på mig lite, är så jäkla kallt i den här lägenheten trots att elementet står på för fulla muggar, och kolla några avsnitt till.
Det är då man får göra saker som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig att man skulle behöva göra som barista. Men jobbar man som barista på McDonalds så...
Hoppas det blir bättre sen, då "formationen" är klar, när nu det blir.
*Note to self: Kolla upp datum när jag ska börja jobba på Louvren*
Ja, det händer inte så mycket på jobbet, det kan bli väldigt långsamt, och snurrigt, då man är 4-5 pers i cafét och alla bara slänger sig över det minsta lilla som kommer upp som man kan sysselsätta sig med. Som en bricka med en urdrucken espresso på. Eller en kund som vill ha en espresso. Det absolut bästa är ju om det kommer ett par stycken tillsammans som vill ha en smoothie, en cappuchino, två cheesecakes och två glas vatten SAMTIDIGT som någon kommer och lämnar tillbaka sin bricka med disk på.
Herregud, då måste jag citera en annan bloggare: Uppstått har Jesus hurra hurra.
Men det händer bara en gång på mitt pass, om jag har tur.
Och då har jag precis gått på rast.
Men ja, jag börjar ju lära mig rutinerna lite nu, vet vart allting finns (typ) och om något håller på att ta slut så kan jag gå själv och hämta det. Ibland om man har riktigt tråkigt, så kan man gå en sväng runt restaurangen och ta beställningar från borden, lite service kan man ju bjuda på. Och hämta brickor och sånt. Då sysselsätter man sig i alla fall i tjugo minuter för det är ändå aldrig någon som vill ha något och brickorna har för det mesta redan blivit hämtade.
Men ja, nog om mitt jobb nu.
Jag har äntligen skickat iväg papperna som den här bostadsagenturen ville ha, jag gjorde det igår förmiddag så det har nog kommit fram nu, om posten i Paris är lika effektiv som i Sverige. Det vart väl egentligen lite i senaste laget, då jag i torsdags glömde bort det, i fredags slutade jag försent så kunde inte köpa frimärke på posten, och i helgen hade dom stängt och tömmer inte postlådorna ändå. Men i söndags kom jag ju på, att man kanske kunde testa att köpa frimärke på nån kiosk, ibland kan det funka, ibland inte. Och jag har ju det så lämpligt att metrostationen, kiosken och posten ligger i samma gathörn hos mig, så det var bara att smita in där och sen lägga brevet på lådan innan jag åkte till jobbet.
Så nu får vi se om det blir något av det. För jag orkar verkligen inte göra samma sväng som sist jag blev utan bostad.
Men jag ska även ringa till den där killen, som hade ett rum att hyra ut, i helgen om jag ännu inte hört något från agenturen. Har jag tur så har han inte hittat någon som vill flytta in i början på december, så då kan jag flytta in då jag flyttar ut härifrån innan jul.
Jag vet inte riktigt vad jag ska fördriva min tid med, så nu har jag laddat hem en säsong av en serie som jag brukade kolla på hemma. Så nu har man ju några timmar att döda med att gå igenom alla säsonger på den. "Heroes" kommer det ju inget nytt från förräns i februari har jag för mig så får skaffa mig en ny favvis tills dess.
Så nu ska jag nog ta och klä på mig lite, är så jäkla kallt i den här lägenheten trots att elementet står på för fulla muggar, och kolla några avsnitt till.
fredag 20 november 2009
Bilderna jag tog i söndags, och lite om dagen
Ja, i söndags så gick jag runt i Montmartre-kyrkogården, en enorm kyrkogård med fantastiskt många gravar och minnesstenar och -sarkofager, jag gick runt där i säkert två timmar, men hann knappt se hälften. Jag har inte forskat så mycket i om det ligger någon känd person där, men det finns några franska kändisar där, men inte från nutid, utan flertalet decennier sedan.
Jag såg inget namn som jag kände igen, men hann ju som sagt inte se allting heller.
Jag var bara tvungen att ta med denna text, i en del av kyrkogården så fanns det många gravstenar och minnessarkofager för personer som dog eller försvann under andra världskriget, och många gravstenar som tillhörde personer som dött gamla nu dom senaste åren, som dedikerat en bit av deras gravsten åt vänner eller familj som dött eller försvunnit. På den här så står det:"Vi, våra barn och barnbarn glömmer aldrig Yankel, Mala och Haja Krys, Chaia och Rivka Chwer, förvisade och dödade av nazisterna 1942 enbart " för att ni är judar"
Det fanns många gravstenar där med judestjärnan på, och det är svårt att inte bli tagen av alla dessa minnesstenar över personer som fick sätta livet till under andra världskriget pga deras religion...
Här i Paris i alla fall, så har dom mycket dekorationer på gravarna, mycket blommor och många stenar med text som den här ovan, och många texter med bl a: Vi glömmer dig aldrig, För våran vän, far, mor, osv, och även " Tiden går, men minnena består". Och även mycket bilder på dom avlidna.
I Montpellier fanns det jättemycket hundar som sprang omkring, men inte så många katter dock, här i Paris har jag knappt sett någondera. I entrén till kyrkogården så fanns det några anvisningar för vad man inte får göra inom kyrkogårdens gränser, en av dom var bl a att inte mata katterna. Vilka katter? Tänkte jag, såna existerar väl inte i detta land...
Men jodå, på kyrkogården fanns det jättemånga strykkatter, en del såg verkligen luggslitna ut, men en del såg ut att vara i god form, så jag antar att det är hit katterna går, för att undvika den franska katastrof dom kallar bilkörning...
En minnessarkofag, i form av en mindre kyrka, en del personer lägger verkligen ner mycket pengar för att hedra och minnas dom döda i den här staden. Majoriteten av dom är flera hundra år gamla.
Som i livet, och även i döden, så ligger parisarna praktiskt taget på varandra. Man trängs överallt i den här staden, det finns inte plats för alla så man bygger på höjden. Hela kyrkogården såg ut såhär, det var så trångt så man kunde inte ens gå mellan gravstenarna, utan ville man gena så var man tvungen att gå på dom.
Kyrkogården är så stor, så dom har gett alla vägar namn och riktiga gatuskyltar, det är ju visserligen bra, ifall man skulle råka gå vilse...
Ännu ett exempel på att dom bygger på höjden i denna stad, trappor överallt!
Jag bor på sjätte våningen i ett sexvåningshus, då jag ska till jobbet så går jag först nerför dessa sex trappor à 17 steg tror jag det är, sen uppför en trappa som denna, och därefter nerför 3 trappor till för att komma till metron, och därefter är det 5 trappor till upp och ner innan jag kommit ut på gatan igen...Jag kommer att få fantastiska lår- och rumpmuskler innan det här är klart=)
Så, det var bilderna det, idag då...
Idag så har det varit ganska så stressigt faktiskt, antar att det har med att det är fredag att göra, det var många som ville ha någon sötsak och kaffe efter jobbet. Det blir ju som mer stressande också då man är flera stycken ihoptryckta på den lilla yta som vi har till förfogande och man inte riktigt vet vem som gör vad till vilken kund. Jag t ex, fick order om att göra en café au lait, men det fanns ingen som hade beställt det. Så går det då flera personer pratar i mun på varann och flera stycken står och tar beställningar samtidigt...
Idag så hade vi även smoothies som man kunde beställa, så trots att det är mitten på november så var det många som beställde det, vi gjorde även en runda med smakprover av dom i restaurangen. Och jag blir alltid full i skratt då fransoserna ska säga smoothies, vi säger ju som man gör på engelska, men dom säger: smoosis, typ...=) Enligt mig så låter det lite töntigt, jag vet inte...
Ja, igår och idag så har några av oss stått ute på gatan och delat ut infoblad om cafét, med ett rabatterbjudande i. Så det var många idag som kom in och beställde en espresso con panna, alltså en halv äggkopp kaffe överöst med vispgrädde, och så fick dom en liten godbit till gratis.
Bl a så kom det in 4 svenska tjejer.
Det var ganska kul faktiskt, jag trodde att en av dom var tjejen som bor i det där rummet som jag kanske ska flytta till sen, men hon reagerade inte då jag försökte hälsa på henne...Ja, hon kanske inte hörde mig heller, för ingen av dom reagerade på att jag började prata svenska förräns jag frågade dom vilka smaker dom ville ha på "macaronerna", då blev dom helt bestört och tyckte det var skithäftigt att det var en svenska som jobba där. Dom frågade om jag hade träffat många svenskar än där, men jag har ju bara jobbat i 3 dagar så, det var ju dom första=)
Men jag antar att det kommer att bli fler i framtiden...Fick prata en del engelska idag också, en del av killarna kan inte engelska så bra så jag försökte hoppa in som tolk och hjälpa till.
Ja, det var väl en av huvudanledningarna till att jag fick jobbet från början, att jag kan tre olika språk, så då får man väl utnyttja det till fullo.
Fick träffa själva chefen för restaurangen idag också, och pratade en stund med honom. Dom är alla väldigt trevliga och hjälpsamma i restaurangen, en av managerna skämtade med mig och en annan barista efter att vi hade varit nere i frysen och hämtat lite grejer, det är lite mer än 20 minus i frysrummet och han sa att därinne kunde jag stå utan jacka, det var ju ingenting för en svenska...Haha, det är ju typ det första dom frågar mig då jag säger att jag är från Sverige, är det kallt, snöar det, osv...Ja, här i Paris är det ju praktiskt taget sommar fortfarande måste jag säga, 15 plusgrader, och förra veckan var det över 20..=)
Men det är kul att dom är så familjära här, man känner sig ju som mer välkommen, då alla behandlar en som en av dom och skämtar och pratar som vanligt och så...
Imorgon och på söndag så jobbar jag förmiddag, 7-14, har för mig att det kan bli lite stressigt då, dom andra baristorna har sagt det iaf. Men nu är jag ju mer van och kan göra ganska mycket i cafét utan att dubbelkolla med dom andra så det kommer nog att gå bra, det har ju gått bra hittills men man känner sig ändå lite klumpig och långsam jämfört med dom andra...Men ja, jag får väl ta för mig lite mer, som dom andra gör där, så kommer det att gå bra det här=)
Ni får ha en bra fredagskväll, allihop, sköt om er!
Jag såg inget namn som jag kände igen, men hann ju som sagt inte se allting heller.
Jag var bara tvungen att ta med denna text, i en del av kyrkogården så fanns det många gravstenar och minnessarkofager för personer som dog eller försvann under andra världskriget, och många gravstenar som tillhörde personer som dött gamla nu dom senaste åren, som dedikerat en bit av deras gravsten åt vänner eller familj som dött eller försvunnit. På den här så står det:"Vi, våra barn och barnbarn glömmer aldrig Yankel, Mala och Haja Krys, Chaia och Rivka Chwer, förvisade och dödade av nazisterna 1942 enbart " för att ni är judar"
Det fanns många gravstenar där med judestjärnan på, och det är svårt att inte bli tagen av alla dessa minnesstenar över personer som fick sätta livet till under andra världskriget pga deras religion...
Här i Paris i alla fall, så har dom mycket dekorationer på gravarna, mycket blommor och många stenar med text som den här ovan, och många texter med bl a: Vi glömmer dig aldrig, För våran vän, far, mor, osv, och även " Tiden går, men minnena består". Och även mycket bilder på dom avlidna.
I Montpellier fanns det jättemycket hundar som sprang omkring, men inte så många katter dock, här i Paris har jag knappt sett någondera. I entrén till kyrkogården så fanns det några anvisningar för vad man inte får göra inom kyrkogårdens gränser, en av dom var bl a att inte mata katterna. Vilka katter? Tänkte jag, såna existerar väl inte i detta land...Men jodå, på kyrkogården fanns det jättemånga strykkatter, en del såg verkligen luggslitna ut, men en del såg ut att vara i god form, så jag antar att det är hit katterna går, för att undvika den franska katastrof dom kallar bilkörning...
En minnessarkofag, i form av en mindre kyrka, en del personer lägger verkligen ner mycket pengar för att hedra och minnas dom döda i den här staden. Majoriteten av dom är flera hundra år gamla.
Som i livet, och även i döden, så ligger parisarna praktiskt taget på varandra. Man trängs överallt i den här staden, det finns inte plats för alla så man bygger på höjden. Hela kyrkogården såg ut såhär, det var så trångt så man kunde inte ens gå mellan gravstenarna, utan ville man gena så var man tvungen att gå på dom.
Kyrkogården är så stor, så dom har gett alla vägar namn och riktiga gatuskyltar, det är ju visserligen bra, ifall man skulle råka gå vilse...
Ännu ett exempel på att dom bygger på höjden i denna stad, trappor överallt!Jag bor på sjätte våningen i ett sexvåningshus, då jag ska till jobbet så går jag först nerför dessa sex trappor à 17 steg tror jag det är, sen uppför en trappa som denna, och därefter nerför 3 trappor till för att komma till metron, och därefter är det 5 trappor till upp och ner innan jag kommit ut på gatan igen...Jag kommer att få fantastiska lår- och rumpmuskler innan det här är klart=)
Så, det var bilderna det, idag då...
Idag så har det varit ganska så stressigt faktiskt, antar att det har med att det är fredag att göra, det var många som ville ha någon sötsak och kaffe efter jobbet. Det blir ju som mer stressande också då man är flera stycken ihoptryckta på den lilla yta som vi har till förfogande och man inte riktigt vet vem som gör vad till vilken kund. Jag t ex, fick order om att göra en café au lait, men det fanns ingen som hade beställt det. Så går det då flera personer pratar i mun på varann och flera stycken står och tar beställningar samtidigt...
Idag så hade vi även smoothies som man kunde beställa, så trots att det är mitten på november så var det många som beställde det, vi gjorde även en runda med smakprover av dom i restaurangen. Och jag blir alltid full i skratt då fransoserna ska säga smoothies, vi säger ju som man gör på engelska, men dom säger: smoosis, typ...=) Enligt mig så låter det lite töntigt, jag vet inte...
Ja, igår och idag så har några av oss stått ute på gatan och delat ut infoblad om cafét, med ett rabatterbjudande i. Så det var många idag som kom in och beställde en espresso con panna, alltså en halv äggkopp kaffe överöst med vispgrädde, och så fick dom en liten godbit till gratis.
Bl a så kom det in 4 svenska tjejer.
Det var ganska kul faktiskt, jag trodde att en av dom var tjejen som bor i det där rummet som jag kanske ska flytta till sen, men hon reagerade inte då jag försökte hälsa på henne...Ja, hon kanske inte hörde mig heller, för ingen av dom reagerade på att jag började prata svenska förräns jag frågade dom vilka smaker dom ville ha på "macaronerna", då blev dom helt bestört och tyckte det var skithäftigt att det var en svenska som jobba där. Dom frågade om jag hade träffat många svenskar än där, men jag har ju bara jobbat i 3 dagar så, det var ju dom första=)
Men jag antar att det kommer att bli fler i framtiden...Fick prata en del engelska idag också, en del av killarna kan inte engelska så bra så jag försökte hoppa in som tolk och hjälpa till.
Ja, det var väl en av huvudanledningarna till att jag fick jobbet från början, att jag kan tre olika språk, så då får man väl utnyttja det till fullo.
Fick träffa själva chefen för restaurangen idag också, och pratade en stund med honom. Dom är alla väldigt trevliga och hjälpsamma i restaurangen, en av managerna skämtade med mig och en annan barista efter att vi hade varit nere i frysen och hämtat lite grejer, det är lite mer än 20 minus i frysrummet och han sa att därinne kunde jag stå utan jacka, det var ju ingenting för en svenska...Haha, det är ju typ det första dom frågar mig då jag säger att jag är från Sverige, är det kallt, snöar det, osv...Ja, här i Paris är det ju praktiskt taget sommar fortfarande måste jag säga, 15 plusgrader, och förra veckan var det över 20..=)
Men det är kul att dom är så familjära här, man känner sig ju som mer välkommen, då alla behandlar en som en av dom och skämtar och pratar som vanligt och så...
Imorgon och på söndag så jobbar jag förmiddag, 7-14, har för mig att det kan bli lite stressigt då, dom andra baristorna har sagt det iaf. Men nu är jag ju mer van och kan göra ganska mycket i cafét utan att dubbelkolla med dom andra så det kommer nog att gå bra, det har ju gått bra hittills men man känner sig ändå lite klumpig och långsam jämfört med dom andra...Men ja, jag får väl ta för mig lite mer, som dom andra gör där, så kommer det att gå bra det här=)
Ni får ha en bra fredagskväll, allihop, sköt om er!
torsdag 19 november 2009
Bilderna jag tog igår
Den här höll dom på att sätta upp igår, ett stort jävla pariserhjul i slutetpå Champs-Élysées...
En dålig bild längst Champs-Élysées, försökte få med flaggorna
som var längst hela boulevarden, men ni ser ju en iaf, och där
längst bort, Triumfbågen
Andra arbetsdagen
Japp, idag så jobba jag mellan 11.30 och 18.00, och det var inte riktigt lika lugnt som det var i måndags. Det var en annan tjej där, jag vet inte riktigt vad hon var, men hon var mycket i cafét med oss men hon hade samma kläder som hôtesserna. Hon påminde lite om en löjtnant som jag hade, liten smal med kort rött hår och väldigt bestämt. Men det var ganska bra ändå, jag fick träna mycket på att göra olika kaffedrinkar, och dessa cappuccinos...Jag måste nästan erkänna't, jag börjar bli less på att hälla upp skummad mjölk efter idag. Men, jag fick till en helt perfekt café mocca! Den var verkligen perfekt, t om dekoren på toppen vart helt felfri=)
Men ja, iaf..
Eftersom vi var ganska så många på cafét idag, så fick jag pröva på att gå runt i restaurangen för att ta beställningar från dom som åt. Det gick väl sisådär, dom flesta ville inte ha något, och bara en 20 minuter innan så hade några andra baristor gått runt, så kändes lite onödigt att gå runt och fråga samma personer igen. Och sen ja, sen då jag frågade en äldre herre som just ätit upp, så drog han igång en lång berättelse om Danone, USA, McDonalds historia osv osv...Det var synnerligen drygt, och jag visste inte alls hur jag skulle ta mig därifrån, han pratade ju konstant! Men hon, "chefen", kom och räddade mig efter några minuter.
Sen efter det, så skickade hon ut mig och en annan kille att dela ut infoblad om cafét, och då...Ja, en del dagar så är det inte meningen att man ska gå ut helt enkelt. Så känner jag det iaf. Då en karl bara slänger sig på en och vill ha kramar och telefonnummer bara för att jag var blond, och en annan som påstod sig vara en välkänd italiensk konstnär, eller om det var själva konstverket han påstod sig vara...ja iaf, så ville han lära sig svenska där helt plötsligt, så jag lärde han att säga "hej", "hej då" och "tack", med det kommer han långt på...
Men ja, skitsamma, man fick komma ut från restaurangen en stund iaf, och göra nånting annat.
Så nu är jag trött, har ätit och fikat, skulle egentligen ner på affären och handlat lite men jag vet inte om dom har öppet än. En del små mataffärer brukar tydligen stänga vid åtta-niotiden, och med alla dessa trappor så orkar jag inte chansa, jag börjar 11.30 imorgon också så jag går ner på morgonen istället.
Och jag har lyckats hitta ett litet kryphål med agenturen också, det var ju som så, att dom ville ha en hel drös med olika papper från mig, men hälften av dom har jag inte med mig hit ner, så jag sa till henne att det skulle ta några dagar innan jag kunde skicka vidare dom till henne, men då sa hon att det var viktigare att jag kom in tidigt i deras system än att dom hade alla papper, så jag behöver bara skicka dom papperna som jag hade här=)
Så ska posta det imorgon, så har jag tur kanske jag får ett fint billigt rum tills jag flyttar härifrån.
Vet inte om jag orkar lägga ut bilderna nu, ska testa iaf men blir det lika som igår så skiter jag i det...Ni får ha det så bra så länge!
Men ja, iaf..
Eftersom vi var ganska så många på cafét idag, så fick jag pröva på att gå runt i restaurangen för att ta beställningar från dom som åt. Det gick väl sisådär, dom flesta ville inte ha något, och bara en 20 minuter innan så hade några andra baristor gått runt, så kändes lite onödigt att gå runt och fråga samma personer igen. Och sen ja, sen då jag frågade en äldre herre som just ätit upp, så drog han igång en lång berättelse om Danone, USA, McDonalds historia osv osv...Det var synnerligen drygt, och jag visste inte alls hur jag skulle ta mig därifrån, han pratade ju konstant! Men hon, "chefen", kom och räddade mig efter några minuter.
Sen efter det, så skickade hon ut mig och en annan kille att dela ut infoblad om cafét, och då...Ja, en del dagar så är det inte meningen att man ska gå ut helt enkelt. Så känner jag det iaf. Då en karl bara slänger sig på en och vill ha kramar och telefonnummer bara för att jag var blond, och en annan som påstod sig vara en välkänd italiensk konstnär, eller om det var själva konstverket han påstod sig vara...ja iaf, så ville han lära sig svenska där helt plötsligt, så jag lärde han att säga "hej", "hej då" och "tack", med det kommer han långt på...
Men ja, skitsamma, man fick komma ut från restaurangen en stund iaf, och göra nånting annat.
Så nu är jag trött, har ätit och fikat, skulle egentligen ner på affären och handlat lite men jag vet inte om dom har öppet än. En del små mataffärer brukar tydligen stänga vid åtta-niotiden, och med alla dessa trappor så orkar jag inte chansa, jag börjar 11.30 imorgon också så jag går ner på morgonen istället.
Och jag har lyckats hitta ett litet kryphål med agenturen också, det var ju som så, att dom ville ha en hel drös med olika papper från mig, men hälften av dom har jag inte med mig hit ner, så jag sa till henne att det skulle ta några dagar innan jag kunde skicka vidare dom till henne, men då sa hon att det var viktigare att jag kom in tidigt i deras system än att dom hade alla papper, så jag behöver bara skicka dom papperna som jag hade här=)
Så ska posta det imorgon, så har jag tur kanske jag får ett fint billigt rum tills jag flyttar härifrån.
Vet inte om jag orkar lägga ut bilderna nu, ska testa iaf men blir det lika som igår så skiter jag i det...Ni får ha det så bra så länge!
onsdag 18 november 2009
Jag försökte
men det gick inte att överföra bilderna nu, testade 4 gånger men icke, så ni får hållas till imorrn kanske, om jag orkar lägga upp bilderna då istället.
God natt!
God natt!
2 dagars ledighet
Ja, det var ju en bra start på jobbet det, jobba en dag, ledig två=) Men ska ju jobba från imorgon fram tills på måndag igen så egentligen börjar ju min arbetsvecka på torsdagar så...
Men ja, jag har ju inte gjort så mycket ändå dom här två dagarna, har känt mig lite stressad, som att det har varit jättemycket saker som jag måste ha gjort, men jag kan inte komma på riktigt vad...Så det har inte känts så bra en del stunder, då jag legat och dragit mig på madrassen och läst istället för att kliva upp och gjort något.
Igår så var jag hemskt slö och trött, gick bara ut ifrån lägenheten två gånger, och det var för att handla mat, sen satt jag bara framför tv:n eller datorn. Men idag så har jag vart runt en del och gått.
Hade först ingen direkt plan, jag hade tänkt gå runt i centrum och gå in hos olika telefonaffärer för att hämta information om olika abonnemang. Hon jag bor hos har nämligen rått mig till att ta ett abonnemang istället för kontantkort, det är mycket billigare och enklare som jag nämnt tidigare.
Men det var lättare sagt än gjort det, hitta just ingen information alls så jag gav upp den planen, får googla på det istället.
Så ja, efter det tänkte jag åka till ett ställa och kopiera lite papper och mitt pass, jag har nämligen pratat med hon kontakten som Assia hade fixat åt mig, och det var som så att det var en kvinna på ett företag som hyrde ut möblerade rum och delade lägenheter. Så som jag fatta de, så kan jag få bo i ett möblerat rum med eget badrum och kök i en lägenhet med andra, tror jag. Har inte riktigt satt mig ner och läst på deras hemsida mer än att kolla upp vart dom hade lediga rum nu och hur mycket som dom skulle kosta.
Men, dom vill ju ha en massa papper om mig, så idag har jag vart och kopierat dom papper som jag hade med mig redan, och skickat mail hem om att leta fram dom andra för att skicka ner, och även ett mail till min svenska bank för ett kontobevis som dom ville ha. Nu är ju bara frågan, allting står ju på svenska, hur göra för att översätta allting till franska då helst?
Jag ska ringa henne igen imorgon och fråga hur vi ska göra, för det kommer ju att ta en vecka minst innan jag fått hit papperna från Sverige också.
Suck ja, detta land och dess byråkrati...Det är då sannerligen inte lätt att börja från start här... Men jag ska i alla fall göra ett ärligt försök och gå fransoserna till mötes, men om det inte passar dom så har jag en annan bostadskontakt som jag kanske kan ta istället, om jag har tur...
Om ni minns det, i fredags innan jag flyttade hit, så kollade jag ju på ett annat rum, det kan dock bli lite problem, då hon som bodde där flyttar ut i månadsskiftet, och jag har betalt hyra här fram till 21 december...Så jag ska ta och ringa honom efter att allt har benats ut med den här andra agenturen, visst, det blir ungefär samma sak, ett möblerat rum, men med mer pappersarbete hos agenturen och chans till lägre hyra, och inget pappersarbete alls hos den andra men lite dyrare. Inte med mycket, och jag tjänar ju bara minimumlön så jag kan söka bostadsbidrag i båda fallen...Ja, jag har ju chans att få en lägenhet närmare centrum också hos agenturen, privatpersonen bor ute i förorten i norr, men det tar ju ändå inte så lång tid att ta sig ner till stan med tågen, men jag tycker ändå att det känns tryggare att slippa hålla på och åka tåg och metro och gå ute långt nu då det börjar bli mörkare ute.
Mycket tankar och planerande blir det, men just nu så finns det ju egentligen inte så mycket jag kan göra, ska ringa och kolla med agenturen imorgon angående översättning på papperna, och underrätta dom om att det kommer ta ett tag, sen så ska jag kolla upp telefonabonnemang och fixa ett sånt, det kan jag göra nu ganska lätt *förhoppningsvis*, bankkonto måste jag ju vänta med tills jag flyttar till något mer permanent...
Jajustja, glömde jag nästan bort...
Idag då jag skulle leta efter ett ställe att kopiera papper på, så åkte jag till Champs-Élysées, så jag gick där en sväng, kollade på Triumfbågen och gick lite fel, helt plötsligt så hamnade jag i kvarteret där Svenska kyrkan ligger av nån knepig anledning=)
Men ja, jag vände om och gick runt i min egna lilla värld, och helt plötsligt så går jag förbi ett ställe där man kan kopiera papper på, bara sådär och inte alls på den gatan som jag hade tänkt gå till från början. Så jag smet in där, och så dyrt vart det inte, 75cent för att kopiera 5 papper och passet=)
Sen gick jag vidare på Boulevard Champs-Élysées, dom har franska flaggor längst hela boulevarden, och efter halva ungefär, så hade dom ställt upp helvita små trähus, som affärsstånd, dom börjar förbereda för julen här, och dom gör det rejält! Det var ju inte riktigt klart, men jag misstänker att det kommer vara julmarknad med dom där stånden...Sen då jag kommit till slutet på boulevarden, så höll dom på och sätta upp ett stort pariserhjul, alldeles brevid Jardins de Tuileries...Och där blev jag stoppad av ännu en tiggare. Tror jag iaf, det var en medelålders kvinna från New York som berättade hela sin livshistoria för mig ungefär, så hon tappade mig ganska tidigt. Jag fattade inte riktigt vad hon ville, men jag sa att jag själv just kommit till Paris för två veckor sedan och var ungefär i samma situation som hon, dåligt med pengar, och försöker skapa sig ett liv här, och då blev hon helt, ja, tänker du inte hjälpa mig så måste jag gå vidare till nästa! Och så bara tvärvände hon och stoppade en annan längst gatan.
Bra sätt att tigga må jag säga...
Ja, jag ska lägga ut lite bilder, har ju knäppt lite kort nu sen i söndags som jag inte lagt ut, och jag ska ta mer kort också nu på stan, på julpyntet mest, en del affärer slår verkligen på stort, det ser helt fantastiskt ut...=)
Men ja, jag har ju inte gjort så mycket ändå dom här två dagarna, har känt mig lite stressad, som att det har varit jättemycket saker som jag måste ha gjort, men jag kan inte komma på riktigt vad...Så det har inte känts så bra en del stunder, då jag legat och dragit mig på madrassen och läst istället för att kliva upp och gjort något.
Igår så var jag hemskt slö och trött, gick bara ut ifrån lägenheten två gånger, och det var för att handla mat, sen satt jag bara framför tv:n eller datorn. Men idag så har jag vart runt en del och gått.
Hade först ingen direkt plan, jag hade tänkt gå runt i centrum och gå in hos olika telefonaffärer för att hämta information om olika abonnemang. Hon jag bor hos har nämligen rått mig till att ta ett abonnemang istället för kontantkort, det är mycket billigare och enklare som jag nämnt tidigare.
Men det var lättare sagt än gjort det, hitta just ingen information alls så jag gav upp den planen, får googla på det istället.
Så ja, efter det tänkte jag åka till ett ställa och kopiera lite papper och mitt pass, jag har nämligen pratat med hon kontakten som Assia hade fixat åt mig, och det var som så att det var en kvinna på ett företag som hyrde ut möblerade rum och delade lägenheter. Så som jag fatta de, så kan jag få bo i ett möblerat rum med eget badrum och kök i en lägenhet med andra, tror jag. Har inte riktigt satt mig ner och läst på deras hemsida mer än att kolla upp vart dom hade lediga rum nu och hur mycket som dom skulle kosta.
Men, dom vill ju ha en massa papper om mig, så idag har jag vart och kopierat dom papper som jag hade med mig redan, och skickat mail hem om att leta fram dom andra för att skicka ner, och även ett mail till min svenska bank för ett kontobevis som dom ville ha. Nu är ju bara frågan, allting står ju på svenska, hur göra för att översätta allting till franska då helst?
Jag ska ringa henne igen imorgon och fråga hur vi ska göra, för det kommer ju att ta en vecka minst innan jag fått hit papperna från Sverige också.
Suck ja, detta land och dess byråkrati...Det är då sannerligen inte lätt att börja från start här... Men jag ska i alla fall göra ett ärligt försök och gå fransoserna till mötes, men om det inte passar dom så har jag en annan bostadskontakt som jag kanske kan ta istället, om jag har tur...
Om ni minns det, i fredags innan jag flyttade hit, så kollade jag ju på ett annat rum, det kan dock bli lite problem, då hon som bodde där flyttar ut i månadsskiftet, och jag har betalt hyra här fram till 21 december...Så jag ska ta och ringa honom efter att allt har benats ut med den här andra agenturen, visst, det blir ungefär samma sak, ett möblerat rum, men med mer pappersarbete hos agenturen och chans till lägre hyra, och inget pappersarbete alls hos den andra men lite dyrare. Inte med mycket, och jag tjänar ju bara minimumlön så jag kan söka bostadsbidrag i båda fallen...Ja, jag har ju chans att få en lägenhet närmare centrum också hos agenturen, privatpersonen bor ute i förorten i norr, men det tar ju ändå inte så lång tid att ta sig ner till stan med tågen, men jag tycker ändå att det känns tryggare att slippa hålla på och åka tåg och metro och gå ute långt nu då det börjar bli mörkare ute.
Mycket tankar och planerande blir det, men just nu så finns det ju egentligen inte så mycket jag kan göra, ska ringa och kolla med agenturen imorgon angående översättning på papperna, och underrätta dom om att det kommer ta ett tag, sen så ska jag kolla upp telefonabonnemang och fixa ett sånt, det kan jag göra nu ganska lätt *förhoppningsvis*, bankkonto måste jag ju vänta med tills jag flyttar till något mer permanent...
Jajustja, glömde jag nästan bort...
Idag då jag skulle leta efter ett ställe att kopiera papper på, så åkte jag till Champs-Élysées, så jag gick där en sväng, kollade på Triumfbågen och gick lite fel, helt plötsligt så hamnade jag i kvarteret där Svenska kyrkan ligger av nån knepig anledning=)
Men ja, jag vände om och gick runt i min egna lilla värld, och helt plötsligt så går jag förbi ett ställe där man kan kopiera papper på, bara sådär och inte alls på den gatan som jag hade tänkt gå till från början. Så jag smet in där, och så dyrt vart det inte, 75cent för att kopiera 5 papper och passet=)
Sen gick jag vidare på Boulevard Champs-Élysées, dom har franska flaggor längst hela boulevarden, och efter halva ungefär, så hade dom ställt upp helvita små trähus, som affärsstånd, dom börjar förbereda för julen här, och dom gör det rejält! Det var ju inte riktigt klart, men jag misstänker att det kommer vara julmarknad med dom där stånden...Sen då jag kommit till slutet på boulevarden, så höll dom på och sätta upp ett stort pariserhjul, alldeles brevid Jardins de Tuileries...Och där blev jag stoppad av ännu en tiggare. Tror jag iaf, det var en medelålders kvinna från New York som berättade hela sin livshistoria för mig ungefär, så hon tappade mig ganska tidigt. Jag fattade inte riktigt vad hon ville, men jag sa att jag själv just kommit till Paris för två veckor sedan och var ungefär i samma situation som hon, dåligt med pengar, och försöker skapa sig ett liv här, och då blev hon helt, ja, tänker du inte hjälpa mig så måste jag gå vidare till nästa! Och så bara tvärvände hon och stoppade en annan längst gatan.
Bra sätt att tigga må jag säga...
Ja, jag ska lägga ut lite bilder, har ju knäppt lite kort nu sen i söndags som jag inte lagt ut, och jag ska ta mer kort också nu på stan, på julpyntet mest, en del affärer slår verkligen på stort, det ser helt fantastiskt ut...=)
Ny bakgrund!
Har ju inte ändrat bakgrund sen jag var nere i Montpellier tror jag, så kände att det var dags nu, blev ganska rosa med lite fjärilar, lite gulligare=)
måndag 16 november 2009
Första arbetsdagen
Idag så började jag på McCafé, som barista. Och det har just inte funnits någonting att göra idag. Det var väldigt lugnt på caféhörnet, och vi var mitt på dan 5 pers som trängdes därinne. Lite onödigt, då det var proppfullt till vanliga McDonalds.
Ja, det är som så, att jag jobbar inne på själva McDonalds, dom har som ett litet caféhörn vid kassorna där vi baristor håller till och gör färskt kaffe och serverar nybakat fikabröd.
Så ja, jag får göra riktiga kaffedrinkar från grunden och även lära mig hur man tillreder croissanter, pain au chocolats, cookies och annat småbröd.
Ja inte från grunden då alltså, det finns det varken plats eller tid för, men från fryst tillstånd då om det ska vara så noga.
Eftersom det har varit en väldigt lugn dag idag - som det brukar vara tydligen - så fick jag stå på förmiddagen och träna på att göra olika kaffedrinkar. Och att skumma mjölk. Och att se hur man gör en café macchiato som dom tjatade som bara den om, dom sa att parisarna älskar macchiato caramel, så dom visa mig typ 3 gånger hur man tillreder en sån, men jag fick inte testa själv...Men ja, en vacker dag kanske jag också får tillstånd att göra en själv.
Skumma mjölk ja, jag är tydligen en naturbegåvning på detta enligt dom mer erfarna baristorna, vart skitbra alla gånger förutom den första.. Så det suger man ju åt sig=)
Och espresso...Det är ju det jag har fått gjort mest idag, det och att stå i kassan och slå in beställningarna och ta betalt.
Sen på förmiddagen så vart det än en gång, en genomgång för oss nyanställda. Denna gången, om hur man minskar risken för brand i restaurangen, och hur man går tillväga för att släcka eventuell brand. Sen hur man ska gå tillväga vid ett eventuellt rån då man står i kassan, och hur man ska göra då man öppnar och stänger restaurangen, men något sånt kommer jag inte att få göra än på ett bra tag antar jag. Sen, som vanligt, så var man tvungen att skriva svar på en bunt frågor på det man fått sett på videon, och som man sen fick på papper...Tycker det var lite onödigt, då man får allt på papper, så är det ju bara att läsa innantill och skriva av. Hon sa t om åt mig att bara skriva av en del svar från ett svarspapper som vi fick titta på under tiden...Men ja, skitsamma, det var ju inget nytt, allt det där säkerhetssnacket har man ju haft förr så man vet ju hur man ska göra i olika situationer, det enda som jag känner att jag behöver kolla upp, det är ju vart allting, som brandsläckare, bandage och plåster, säkerhetsutrustning och nödutgångar är i restaurangen. Det har jag inte direkt haft tid att göra, då man inte är i köket någonting, vill ju inte gå runt där i onödan heller eftersom det är så jäkla trångt där och man alltid är i vägen för någon...
Så ja, det är det jag har gjort idag, då jag kom hem, så hade min roomie precis kommit hem efter en hel natt och en hel morgon festande, hon kom hem typ halv två, och jag kom hem halv tre...Och vi har än så länge bara en dörrnyckel, och hon sover jättetungt, så jag stod och knackade och bankade och ringde hennes mobil i en tjugo minuter tror jag innan hon vaknade...Det var tänkt att hon skulle gå och göra en kopia på nyckeln idag, men hon orkade inte så jag gick iväg för att göra det...Men inte nog med att det redan är en specialnyckel som man måste gå till en speciell nyckelkopierare eller hur man nu säger, utan han vägrade göra en kopia, man måste typ ha nåt bevis på att nyckeln är till sin lägenhet eller nåt, om jag fatta han rätt, han gnällde om nåt "carte" som man måste ha...Aja, hon får gå själv imorgon helt enkelt och kolla upp det där, men någonting säger mig, att det måste vara han som står på lägenheten som bara kan gå dit och kopiera nyckeln...
Hmm ja, imorgon och på onsdag är jag ledig iaf, och har ingen direkt aning om vad jag ska hitta på, ska ringa runt lite imorrn, glömde helt bort att ringa till agenturen idag, så jag ringde försent, så ska ringa henne imorrn och sen ska jag kolla exakt hur länge jag kan bo här och sen ska jag ringa till ett annat eventuellt boende och informera han om hur jag ska göra...
Så ser planen ut iaf, ja igår så var jag till kyrkogården här i Montmartre, så ska lägga ut lite bilder jag tog där imorgon också.
Ja, det är som så, att jag jobbar inne på själva McDonalds, dom har som ett litet caféhörn vid kassorna där vi baristor håller till och gör färskt kaffe och serverar nybakat fikabröd.
Så ja, jag får göra riktiga kaffedrinkar från grunden och även lära mig hur man tillreder croissanter, pain au chocolats, cookies och annat småbröd.
Ja inte från grunden då alltså, det finns det varken plats eller tid för, men från fryst tillstånd då om det ska vara så noga.
Eftersom det har varit en väldigt lugn dag idag - som det brukar vara tydligen - så fick jag stå på förmiddagen och träna på att göra olika kaffedrinkar. Och att skumma mjölk. Och att se hur man gör en café macchiato som dom tjatade som bara den om, dom sa att parisarna älskar macchiato caramel, så dom visa mig typ 3 gånger hur man tillreder en sån, men jag fick inte testa själv...Men ja, en vacker dag kanske jag också får tillstånd att göra en själv.
Skumma mjölk ja, jag är tydligen en naturbegåvning på detta enligt dom mer erfarna baristorna, vart skitbra alla gånger förutom den första.. Så det suger man ju åt sig=)
Och espresso...Det är ju det jag har fått gjort mest idag, det och att stå i kassan och slå in beställningarna och ta betalt.
Sen på förmiddagen så vart det än en gång, en genomgång för oss nyanställda. Denna gången, om hur man minskar risken för brand i restaurangen, och hur man går tillväga för att släcka eventuell brand. Sen hur man ska gå tillväga vid ett eventuellt rån då man står i kassan, och hur man ska göra då man öppnar och stänger restaurangen, men något sånt kommer jag inte att få göra än på ett bra tag antar jag. Sen, som vanligt, så var man tvungen att skriva svar på en bunt frågor på det man fått sett på videon, och som man sen fick på papper...Tycker det var lite onödigt, då man får allt på papper, så är det ju bara att läsa innantill och skriva av. Hon sa t om åt mig att bara skriva av en del svar från ett svarspapper som vi fick titta på under tiden...Men ja, skitsamma, det var ju inget nytt, allt det där säkerhetssnacket har man ju haft förr så man vet ju hur man ska göra i olika situationer, det enda som jag känner att jag behöver kolla upp, det är ju vart allting, som brandsläckare, bandage och plåster, säkerhetsutrustning och nödutgångar är i restaurangen. Det har jag inte direkt haft tid att göra, då man inte är i köket någonting, vill ju inte gå runt där i onödan heller eftersom det är så jäkla trångt där och man alltid är i vägen för någon...
Så ja, det är det jag har gjort idag, då jag kom hem, så hade min roomie precis kommit hem efter en hel natt och en hel morgon festande, hon kom hem typ halv två, och jag kom hem halv tre...Och vi har än så länge bara en dörrnyckel, och hon sover jättetungt, så jag stod och knackade och bankade och ringde hennes mobil i en tjugo minuter tror jag innan hon vaknade...Det var tänkt att hon skulle gå och göra en kopia på nyckeln idag, men hon orkade inte så jag gick iväg för att göra det...Men inte nog med att det redan är en specialnyckel som man måste gå till en speciell nyckelkopierare eller hur man nu säger, utan han vägrade göra en kopia, man måste typ ha nåt bevis på att nyckeln är till sin lägenhet eller nåt, om jag fatta han rätt, han gnällde om nåt "carte" som man måste ha...Aja, hon får gå själv imorgon helt enkelt och kolla upp det där, men någonting säger mig, att det måste vara han som står på lägenheten som bara kan gå dit och kopiera nyckeln...
Hmm ja, imorgon och på onsdag är jag ledig iaf, och har ingen direkt aning om vad jag ska hitta på, ska ringa runt lite imorrn, glömde helt bort att ringa till agenturen idag, så jag ringde försent, så ska ringa henne imorrn och sen ska jag kolla exakt hur länge jag kan bo här och sen ska jag ringa till ett annat eventuellt boende och informera han om hur jag ska göra...
Så ser planen ut iaf, ja igår så var jag till kyrkogården här i Montmartre, så ska lägga ut lite bilder jag tog där imorgon också.
haha, seriöst?!
Kolla in vad dom forskar om nudå
Inte nog med den där studien dom gjorde för sisådär 3 år sedan, minns ni den? Om att dammsugning och städning minskar risken för bröstcancer hos kvinnor...
Och nu detta!
Någonting säger mig, att en del av dom här "vetenskapliga studierna" bara är till för att lätta på en del människors samvete...
Inte nog med den där studien dom gjorde för sisådär 3 år sedan, minns ni den? Om att dammsugning och städning minskar risken för bröstcancer hos kvinnor...
Och nu detta!
Någonting säger mig, att en del av dom här "vetenskapliga studierna" bara är till för att lätta på en del människors samvete...
lördag 14 november 2009
Lite klokare blir man ju
Hon som jag bor hos har bott i Frankrike till och från i drygt 3 år, så hon har gett mig en massa bra tips och råd på hur jag ska göra med lite grejer. Jag har bara suttit och sugit åt mig all kunskap och frågat en massa saker som jag fått bra svar på.
Som banken t ex, här i Frankrike så måste man ha en fast bostadsadress för att kunna öppna ett bankkonto, vilket jag inte visste innan jag for ner och Assia sa inget om det heller. I tisdags, då jag var på kontoret, så frågade jag hon om hur man öppnade ett bankkonto här i Paris, då sa hon bara, du går till en bank bara, du kan välja vilken bank du vill, och gav mig namnet på banken som McDonalds har som ett exempel.
Men det är inte bara att öppna ett bankkonto tydligen, man måste ju som sagt var ha en fast adress, man måste gå till bankkontoret i sitt eget kvarter och sen kommer det ta typ en timme att skriva på alla papper och sen välja ett bankkort av ett minst tjugotal olika stycken.
Och sen, om man nu skulle flytta till ett annat kvarter, så måste man gå till bankkontoret i sitt gamla kvarter och få alla sina papper flyttade till det nya kontoret. Trots att det är samma bank. Och nu, då jag bor hos en tjej som hyr lägenheten av en kompis, det är ju typ, svart kan man säga, hon är inte skriven på den här adressen heller, så blir det lite krångligare än vad det redan är. Då måste ju han som är skriven på lägenheten skriva på ett bevis på att jag bor här, och efter det kommer jag att få eventuell post till den här adressen, och eftersom det här bara är för en kort tid, så måste jag göra en adressändring sen då jag flyttar, och sen byta bankkontor osv...
Så hon sa att jag bara kunde be att få min lön som en check, tills jag fått ett mer permanent boende och kan öppna ett konto. Det är tydligen många som gör så här, det är ju lite svårare för utlänningar att öppna ett bankkonto, speciellt då man inte har något fast boende, så då får man göra såhär istället. Ja, jag ska iaf prata med dom på jobbet på måndag om det där.
Hon jag bor hos, har varit i Italien och pluggat under ett år för inte så länge sen, hon berättade att där är det ännu svårare för utlänningar att öppna ett bankkonto, en av hennes kursledare hade bott där i 3-4 år och inte fått öppna ett bankkonto än.
Men ja, fransoserna använder ju checkar frekvent så, då gör det ju inte så mycket om jag får min första lön iaf som check, så kan jag sätta in dom pengarna senare då jag fått ett boende, har jag tur så kommer det att fixa sig i december. Nu är det ju inte sån brådska med lägenhet heller, då jag får bo här till slutet på december.
Och ja, en annan sak, hon hade bara en uppsättning nycklar till lägenheten, så idag har jag vart runt i kvarteret på jakt efter någon som kunde göra en till uppsättning nycklar till mig. Men det var lättare sagt än gjort, gick först typ 10 minuter nerför en gata här i närheten, men där var det igenbommat. Gick till en annan i närheten, också igenbommat...va fan...
Ringde till henne och sa, det är ju igenbommat överallt vad fan är det här...hon googla, gå åt andra hållet, där finns det en skomakare iaf, dom brukar vara som små alltiallo-butiker här, 2 kvadratmeter full med nycklar, skor, läder och tillbehör, allt sånt.
Gick in dit, kan ni kopiera dom här nycklarna åt mig? Självklart, så var ju dörrnyckel nån jäkla special, så det kunde inte han göra, han sa att jag skulle gå till nån specialist, ring numret på nyckeln. Men den lilla nyckeln till postlådan kunde han kopiera, så det gjorde han då på en gång åt mig.
Då jag kom tillbaks till lägenheten, så googla hon igen på företaget som stod på nyckeln, och kollade upp om det fanns något i närheten. Och vet ni vad? Den butiken ligger gatan ovanför våran gata. Det skulle vart närmare och smidigare att gå 2 minuter åt vänster uppför en trapp och fått båda nycklarna kopierade på en gång! Minuset var dock att dom hade stängt på helgerna så vi måste vänta tills på måndag. Men ändå, hade vi vetat allt det här igår, så hade vi kunnat gå dit igår eftermiddag och fått det gjort då istället...
Sånt är livet, här i stora staden med dom små gatorna=)
Som ännu ett exempel, hon har bott här i en månad nu, och då vi tog taxin hit igår, så åkte vi förbi en jättebillig mataffär bara knappt 100 meter från porten som hon aldrig hade sett, hon hade gått och handlat på en större mataffär längre bort åt andra hållet hela tiden..Helt otroligt..
Och ja, fick ett annat bra tips också, att skaffa ett telefonabonnemang. Att ringa med kontantkort här i Frankrike är skitdyrt, det kostar 0.56Euro/minut ungefär, det blir alltså 5-6kronor per minut, oavsett om man ringer till mobil eller till fast nummer...Plus så har dom ett riktigt skitigt system också, man laddar en viss summa, sen får man en viss tid på sig att använda det man laddat, har man inte ringt upp sina pengar tills dess, så tar dom bort de resterande pengarna på kortet, det blir alltså nollställt, och man måste ladda telefonen igen. Men om man däremot köper ett abonnemang, så slipper man ju hålla på och fylla på telefonen med pengar och ha koll på hur många minuter man har kvar att ringa för, då är det ju bara att ringa och prata på så får man det i en räkning i slutet på månaden.
Jag ska ta och kolla upp det där, man ska tydligen inte behöva köpa nån ny mobil för det heller, utan det skulle gå att bara köpa abonnemanget...Har ju nyss köpt en ny mobil så känns inte som att jag behöver ännu en ny.
Kan ni fatta hur ont i ryggen och nacken jag har idag?!
Vaknade flera gånger inatt av smärtan då jag bara skulle byta sovställning...Inte kul alls, men får hoppas att det går över tills imorrn iaf.
Och trött är jag ju nu, då man inte sovit så bra och vart uppe hela dagen, skitigt väder är det också, vaknade tidigt imorse av att det hällregnade och blåste som bara den, men sen sprack det upp på förmiddagen och det har bara blåst lite lätt till och från under dagen, men nu på eftermiddagen så började det ösregna igen och nu blåser det så att det skakar i fönstren...Så man har ju inte direkt någon lust att gå ut då heller, trots att det är lördag...Så jag blir nog kvar här ikväll.
Peace out
Som banken t ex, här i Frankrike så måste man ha en fast bostadsadress för att kunna öppna ett bankkonto, vilket jag inte visste innan jag for ner och Assia sa inget om det heller. I tisdags, då jag var på kontoret, så frågade jag hon om hur man öppnade ett bankkonto här i Paris, då sa hon bara, du går till en bank bara, du kan välja vilken bank du vill, och gav mig namnet på banken som McDonalds har som ett exempel.
Men det är inte bara att öppna ett bankkonto tydligen, man måste ju som sagt var ha en fast adress, man måste gå till bankkontoret i sitt eget kvarter och sen kommer det ta typ en timme att skriva på alla papper och sen välja ett bankkort av ett minst tjugotal olika stycken.
Och sen, om man nu skulle flytta till ett annat kvarter, så måste man gå till bankkontoret i sitt gamla kvarter och få alla sina papper flyttade till det nya kontoret. Trots att det är samma bank. Och nu, då jag bor hos en tjej som hyr lägenheten av en kompis, det är ju typ, svart kan man säga, hon är inte skriven på den här adressen heller, så blir det lite krångligare än vad det redan är. Då måste ju han som är skriven på lägenheten skriva på ett bevis på att jag bor här, och efter det kommer jag att få eventuell post till den här adressen, och eftersom det här bara är för en kort tid, så måste jag göra en adressändring sen då jag flyttar, och sen byta bankkontor osv...
Så hon sa att jag bara kunde be att få min lön som en check, tills jag fått ett mer permanent boende och kan öppna ett konto. Det är tydligen många som gör så här, det är ju lite svårare för utlänningar att öppna ett bankkonto, speciellt då man inte har något fast boende, så då får man göra såhär istället. Ja, jag ska iaf prata med dom på jobbet på måndag om det där.
Hon jag bor hos, har varit i Italien och pluggat under ett år för inte så länge sen, hon berättade att där är det ännu svårare för utlänningar att öppna ett bankkonto, en av hennes kursledare hade bott där i 3-4 år och inte fått öppna ett bankkonto än.
Men ja, fransoserna använder ju checkar frekvent så, då gör det ju inte så mycket om jag får min första lön iaf som check, så kan jag sätta in dom pengarna senare då jag fått ett boende, har jag tur så kommer det att fixa sig i december. Nu är det ju inte sån brådska med lägenhet heller, då jag får bo här till slutet på december.
Och ja, en annan sak, hon hade bara en uppsättning nycklar till lägenheten, så idag har jag vart runt i kvarteret på jakt efter någon som kunde göra en till uppsättning nycklar till mig. Men det var lättare sagt än gjort, gick först typ 10 minuter nerför en gata här i närheten, men där var det igenbommat. Gick till en annan i närheten, också igenbommat...va fan...
Ringde till henne och sa, det är ju igenbommat överallt vad fan är det här...hon googla, gå åt andra hållet, där finns det en skomakare iaf, dom brukar vara som små alltiallo-butiker här, 2 kvadratmeter full med nycklar, skor, läder och tillbehör, allt sånt.
Gick in dit, kan ni kopiera dom här nycklarna åt mig? Självklart, så var ju dörrnyckel nån jäkla special, så det kunde inte han göra, han sa att jag skulle gå till nån specialist, ring numret på nyckeln. Men den lilla nyckeln till postlådan kunde han kopiera, så det gjorde han då på en gång åt mig.
Då jag kom tillbaks till lägenheten, så googla hon igen på företaget som stod på nyckeln, och kollade upp om det fanns något i närheten. Och vet ni vad? Den butiken ligger gatan ovanför våran gata. Det skulle vart närmare och smidigare att gå 2 minuter åt vänster uppför en trapp och fått båda nycklarna kopierade på en gång! Minuset var dock att dom hade stängt på helgerna så vi måste vänta tills på måndag. Men ändå, hade vi vetat allt det här igår, så hade vi kunnat gå dit igår eftermiddag och fått det gjort då istället...
Sånt är livet, här i stora staden med dom små gatorna=)
Som ännu ett exempel, hon har bott här i en månad nu, och då vi tog taxin hit igår, så åkte vi förbi en jättebillig mataffär bara knappt 100 meter från porten som hon aldrig hade sett, hon hade gått och handlat på en större mataffär längre bort åt andra hållet hela tiden..Helt otroligt..
Och ja, fick ett annat bra tips också, att skaffa ett telefonabonnemang. Att ringa med kontantkort här i Frankrike är skitdyrt, det kostar 0.56Euro/minut ungefär, det blir alltså 5-6kronor per minut, oavsett om man ringer till mobil eller till fast nummer...Plus så har dom ett riktigt skitigt system också, man laddar en viss summa, sen får man en viss tid på sig att använda det man laddat, har man inte ringt upp sina pengar tills dess, så tar dom bort de resterande pengarna på kortet, det blir alltså nollställt, och man måste ladda telefonen igen. Men om man däremot köper ett abonnemang, så slipper man ju hålla på och fylla på telefonen med pengar och ha koll på hur många minuter man har kvar att ringa för, då är det ju bara att ringa och prata på så får man det i en räkning i slutet på månaden.
Jag ska ta och kolla upp det där, man ska tydligen inte behöva köpa nån ny mobil för det heller, utan det skulle gå att bara köpa abonnemanget...Har ju nyss köpt en ny mobil så känns inte som att jag behöver ännu en ny.
Kan ni fatta hur ont i ryggen och nacken jag har idag?!
Vaknade flera gånger inatt av smärtan då jag bara skulle byta sovställning...Inte kul alls, men får hoppas att det går över tills imorrn iaf.
Och trött är jag ju nu, då man inte sovit så bra och vart uppe hela dagen, skitigt väder är det också, vaknade tidigt imorse av att det hällregnade och blåste som bara den, men sen sprack det upp på förmiddagen och det har bara blåst lite lätt till och från under dagen, men nu på eftermiddagen så började det ösregna igen och nu blåser det så att det skakar i fönstren...Så man har ju inte direkt någon lust att gå ut då heller, trots att det är lördag...Så jag blir nog kvar här ikväll.
Peace out
fredag 13 november 2009
Dagens alla strapatser
Ja ni, vart ska man börja egentligen...Är ganska så trött och slutkörd just nu så drar allt lite snabbt bara.
Klev upp 6 imorse, packade ner alla mina grejer och åt frukost på hotellet, sen åkte jag ner på stan och till metrostationen där hyresvärden skulle hämta upp mig. Jag var där 20 minuter innan bestämd tid så fick vänta tills han slutat jobbet.
Efter det gick vi en bra bit, jag trodde att vi redan var i närheten av lägenheten men icke, den ligger ute i förorten i norr. Så vi var på väg till hans bil, och där vart jag lite osäker eftersom man ALDRIG ska sätta sig i bilen till en vilt främmande karl. Men vi hade ju haft chansen att prata en stund och han verkade helt ok, plus så var det en svenska som bodde i rummet nu så ja, det var en chansning men det gick bra ändå.
Vi åkte ut till förorten och det var väldigt fint där, lugnt. Hon, svenskan, som bodde i rummet nu var där med en svensk kompis till henne så vi pratade en stund, och hon trivdes ju jättebra i lägenheten och med hyresvärden - dom delade på lägenheten - och ville väl egentligen inte flytta, men hon går på ett universitet i södra paris så det tog över en timme för henne att ta sig dit enkel resa, så hon letade efter ett rum närmare universitetet nu och skulle flytta ut i slutet på november.
Men eftersom jag vart väldigt intresserad av rummet och lägenheten i stort, det var högt i tak och nymålat och väldigt fräscht där, enda nackdelen var att dom håller på med renovering eller nåt på framsidan så det enda jag skulle ha till utsikt skulle vara en byggnadsställning, så skulle hon försöka hitta något nytt snabbare och flytta ut tidigare.
Sen åkte jag tillbaks till hotellet och checkade ut, sen tog jag ett ganska dumt beslut pga snålhet. Jag tog min 50 kilospackning på RERen. Och sen på metron.
Jisses! Vad tungt och bökigt det var!
Jag skulle ha packat om innan, som det var nu så var dom tyngsta grejerna i bagen som jag bar på ryggen, väldigt dumt. Men fransoser är snälla och hjälpsamma av sig så fick ganska mycket hjälp längst med vägen med att få upp packningen i diverse trappor.
Jag tog metron till montmartre-kvarteren där jag visste att det fanns ett billigt vandrarhem, jag hade inte bokat något rum utan tänkte bara chansa på att dom hade ett billigt rum för 25Euro natten kvar. Det hade dom inte. Dom hade bara ett rum för 3 pers kvar och för 52Euro natten tror jag det var..Och i bara 5 nätter så tyckte att det var alltför dyrt.
Sen tänkte jag väl inte så mycket på vad jag skulle göra härnäst, det var på vägen till Svenska Kyrkan så jag åkte vidare dit. Kollade på några bostadsannonser igen och ringde på några stycken, igen. Och ingen svarade, jag fattar inte. jag tänkte att det måste vara nåt fel på min telefon, då man inte kommer fram till en enda som man ringer till...
Men en kvart senare ungefär, så ringde det upp en tjej, hon hade just bytt nummer och hade sett att jag ringt på hennes gamla och antog att det antagligen hade med annonsen att göra.
Och jag vet inte om det var ödet, eller bara en massa jävla tur, så var hon just på väg till Svenska Kyrkan, så vi möttes där och pratade lite, sen tog vi en taxi hem till hennes lägenhet och började genast möblera om så jag kunde sova på en madrass i vardagsrummet.
Så nu bor jag i en liten delad lägenhet med en svensk tjej på 24 år - som jobbar som servitris härnere - i montmartre-kvarteren, inte alls långt ifrån där jag ska börja jobba på måndag.
Helt fantastiskt, vilka vändningar ens liv kan göra. Imorse bodde jag på hotell, och visste inte vart jag skulle bo efter 12, då jag blev hemlös i 4 timmar utan någon som helst lösning klar i skallen, till att sitta i en fin lägenhet nära centrum med hög standard i Parismått mätt inneboende hos en tjej jag inte ens kände innan 16.00 idag.
Och jag har ont överallt, och kommer att ha ondare imorgon, men jag har någonstans att sova.
Och imorgon ska jag ta mig an det franska bankväsendet, här kommer jag nog att behöva mer tur än vad jag haft hittills idag...
Godnatt med er alla.
Klev upp 6 imorse, packade ner alla mina grejer och åt frukost på hotellet, sen åkte jag ner på stan och till metrostationen där hyresvärden skulle hämta upp mig. Jag var där 20 minuter innan bestämd tid så fick vänta tills han slutat jobbet.
Efter det gick vi en bra bit, jag trodde att vi redan var i närheten av lägenheten men icke, den ligger ute i förorten i norr. Så vi var på väg till hans bil, och där vart jag lite osäker eftersom man ALDRIG ska sätta sig i bilen till en vilt främmande karl. Men vi hade ju haft chansen att prata en stund och han verkade helt ok, plus så var det en svenska som bodde i rummet nu så ja, det var en chansning men det gick bra ändå.
Vi åkte ut till förorten och det var väldigt fint där, lugnt. Hon, svenskan, som bodde i rummet nu var där med en svensk kompis till henne så vi pratade en stund, och hon trivdes ju jättebra i lägenheten och med hyresvärden - dom delade på lägenheten - och ville väl egentligen inte flytta, men hon går på ett universitet i södra paris så det tog över en timme för henne att ta sig dit enkel resa, så hon letade efter ett rum närmare universitetet nu och skulle flytta ut i slutet på november.
Men eftersom jag vart väldigt intresserad av rummet och lägenheten i stort, det var högt i tak och nymålat och väldigt fräscht där, enda nackdelen var att dom håller på med renovering eller nåt på framsidan så det enda jag skulle ha till utsikt skulle vara en byggnadsställning, så skulle hon försöka hitta något nytt snabbare och flytta ut tidigare.
Sen åkte jag tillbaks till hotellet och checkade ut, sen tog jag ett ganska dumt beslut pga snålhet. Jag tog min 50 kilospackning på RERen. Och sen på metron.
Jisses! Vad tungt och bökigt det var!
Jag skulle ha packat om innan, som det var nu så var dom tyngsta grejerna i bagen som jag bar på ryggen, väldigt dumt. Men fransoser är snälla och hjälpsamma av sig så fick ganska mycket hjälp längst med vägen med att få upp packningen i diverse trappor.
Jag tog metron till montmartre-kvarteren där jag visste att det fanns ett billigt vandrarhem, jag hade inte bokat något rum utan tänkte bara chansa på att dom hade ett billigt rum för 25Euro natten kvar. Det hade dom inte. Dom hade bara ett rum för 3 pers kvar och för 52Euro natten tror jag det var..Och i bara 5 nätter så tyckte att det var alltför dyrt.
Sen tänkte jag väl inte så mycket på vad jag skulle göra härnäst, det var på vägen till Svenska Kyrkan så jag åkte vidare dit. Kollade på några bostadsannonser igen och ringde på några stycken, igen. Och ingen svarade, jag fattar inte. jag tänkte att det måste vara nåt fel på min telefon, då man inte kommer fram till en enda som man ringer till...
Men en kvart senare ungefär, så ringde det upp en tjej, hon hade just bytt nummer och hade sett att jag ringt på hennes gamla och antog att det antagligen hade med annonsen att göra.
Och jag vet inte om det var ödet, eller bara en massa jävla tur, så var hon just på väg till Svenska Kyrkan, så vi möttes där och pratade lite, sen tog vi en taxi hem till hennes lägenhet och började genast möblera om så jag kunde sova på en madrass i vardagsrummet.
Så nu bor jag i en liten delad lägenhet med en svensk tjej på 24 år - som jobbar som servitris härnere - i montmartre-kvarteren, inte alls långt ifrån där jag ska börja jobba på måndag.
Helt fantastiskt, vilka vändningar ens liv kan göra. Imorse bodde jag på hotell, och visste inte vart jag skulle bo efter 12, då jag blev hemlös i 4 timmar utan någon som helst lösning klar i skallen, till att sitta i en fin lägenhet nära centrum med hög standard i Parismått mätt inneboende hos en tjej jag inte ens kände innan 16.00 idag.
Och jag har ont överallt, och kommer att ha ondare imorgon, men jag har någonstans att sova.
Och imorgon ska jag ta mig an det franska bankväsendet, här kommer jag nog att behöva mer tur än vad jag haft hittills idag...
Godnatt med er alla.
torsdag 12 november 2009
Sista kvällen
Japp, imorgon så måste jag flytta ut ur mitt hotellrum, eller ja, jag kan säkert boka några nätter till men känner inte för att bo härute längre, det tar för lång tid att ta sig ner till stan och då jag börjar klockan 7 en del morgnar så vill jag inte komma försent.
Men har jag tur så fixar det sig, ringde på ett rum inte långt från centrum idag, så ska dit och kolla på den imorgon 8.30. Det var inte alltför dyrt och inte för långt ifrån där jag ska jobba och det stod att det var ett ganska lugnt område så jag får hoppas att det funkar, och att jag kan flytta in direkt imorgon.
Men jag ska ta det lite kallt, kolla upp allt i rummet och utrymmena som jag har tillgång till, och kolla så att allting finns med på kontraktet och att allting är helt och fräscht. Sen ska jag ta med en kopia på kontraktet och rådfråga dom på Svenska Kyrkan innan jag skriver på, men allt detta måste jag ju hinna göra innan 12.00 imorgon, då jag måste vara utcheckad från rummet. Men jag ska kolla imorgon bitti om jag kan låsa in mina väskor här, så att dom är ute ur rummet iaf.
Sen efter att det blir klart, förhoppningsvis, så ska jag tillbaka till banken och öppna ett bankkonto. Man måste ha en fast bostadsadress för att göra det, det funkade inte att jag bodde på hotell tydligen.
Idag så har jag gjort ganska mycket, gått runt på stan en sväng, bytt kläder på kontoret och fått mitt schema för november, vart till en skomakare och fått skärpet tillklippt och varit på Svenska Kyrkan två gånger för att rådfråga dom om olika saker, och kollat bostadsannonserna.
Har även kollat in vart det är jag ska börja jobba på måndag, så nu kommer jag inte att gå fel hoppas jag...
Men nu är jag ganska trött och slut, har ont i ryggen och nacken efter att ha burit min tunga axelväska varje dag och trött i fötterna. Har bara ätit en grönsallad och en liten pizza på pizza hut idag också så börjar bli hungrig nu också.
Så nu ska jag nog gå och kolla vad det finns för gott i snackmaskinen och sedan gå upp och njuta av den sista tiden i mitt rum, har ingen lust att sitta i den här lobbyn nå mer nu faktiskt..
Men har jag tur så fixar det sig, ringde på ett rum inte långt från centrum idag, så ska dit och kolla på den imorgon 8.30. Det var inte alltför dyrt och inte för långt ifrån där jag ska jobba och det stod att det var ett ganska lugnt område så jag får hoppas att det funkar, och att jag kan flytta in direkt imorgon.
Men jag ska ta det lite kallt, kolla upp allt i rummet och utrymmena som jag har tillgång till, och kolla så att allting finns med på kontraktet och att allting är helt och fräscht. Sen ska jag ta med en kopia på kontraktet och rådfråga dom på Svenska Kyrkan innan jag skriver på, men allt detta måste jag ju hinna göra innan 12.00 imorgon, då jag måste vara utcheckad från rummet. Men jag ska kolla imorgon bitti om jag kan låsa in mina väskor här, så att dom är ute ur rummet iaf.
Sen efter att det blir klart, förhoppningsvis, så ska jag tillbaka till banken och öppna ett bankkonto. Man måste ha en fast bostadsadress för att göra det, det funkade inte att jag bodde på hotell tydligen.
Idag så har jag gjort ganska mycket, gått runt på stan en sväng, bytt kläder på kontoret och fått mitt schema för november, vart till en skomakare och fått skärpet tillklippt och varit på Svenska Kyrkan två gånger för att rådfråga dom om olika saker, och kollat bostadsannonserna.
Har även kollat in vart det är jag ska börja jobba på måndag, så nu kommer jag inte att gå fel hoppas jag...
Men nu är jag ganska trött och slut, har ont i ryggen och nacken efter att ha burit min tunga axelväska varje dag och trött i fötterna. Har bara ätit en grönsallad och en liten pizza på pizza hut idag också så börjar bli hungrig nu också.
Så nu ska jag nog gå och kolla vad det finns för gott i snackmaskinen och sedan gå upp och njuta av den sista tiden i mitt rum, har ingen lust att sitta i den här lobbyn nå mer nu faktiskt..
onsdag 11 november 2009
Stilleståndsdagen
Idag blev det bara tokigt.
Igår med egentligen...
Ja, vi kan väl börja med igår då, så blir det mindre snurrigt,
Igår så klev jag upp tidigt för jag tänkte äta frukost innan jag åkte ner till kontoret för att skriva kontrakt med jobbet. Men jag upptäckte att jag inte hade tillräckligt med kontanter för att kunna köpa någon frukost, så jag låg kvar i sängen en halvtimme till.
Det skulle jag aldrig ha gjort.
För eftersom jag låg kvar en halvtimme till och därför kom iväg till stationen en halvtimme senare än vad jag kunde ha gjort, så hade jag kommit med ett tidigare tåg och därmed kanske sluppit den värsta morgonrusningen och därmed hunnit till mötet i tid.
Hade jag gjort det, så hade jag varit framme på kontoret 5 minuter innan introduktionen för oss nyanställda börjat, nu var jag istället 25 minuter försenad.
Kan ni fatta vad pinsamt det var, komma som enda utlänning 25 minuter för sent till ett introduktionsmöte med över 20 pers, vad ger jag dom för syn på oss svenskar då egentligen?
Inte gjorde det saken bättre, att hon som höll i introduktionen pratade för fort och ibland för lågt, så jag inte kunde höra allt hon sa heller...Men jag fattade majoriteten av det, var alltid glad och le mot kunderna, sköt hygienen, si och så många minuter får maten finnas i kylen innan det ska slängas och då måste man göra så och så, jag fattade det viktigaste iaf, sen resten får man lära sig efterhand helt enkelt.
Jag kunde ju inte direkt sitta där och be henne repetera varenda mening heller, då skulle mötet tagit dubbelt så lång tid(som förövrigt tog 3 timmar).
Efteråt var det dags att skriva på ett dussintal olika papper, med både signatur, initialer, datum och vilken restaurang som man skulle jobba på.
Och efter det var det dags att pröva kläder, men ja, jag måste ändå dit imorgon igen och byta byxor och skor, som jag inte prövade riktigt igår...
Jag har inte fått något bestämt schema än, men jag vet hur många timmar jag minst ska få jobba i veckan, hur mycket grundlönen för det är och vilka dagar jag har ledigt och vilka dagar och mellan vilka tider som jag kan räkna med att få jobba, och det var inte så farligt egentligen, det tråkiga är att jag kommer jobba helger och vara ledig tisdagar och onsdagar, men det väger upp att jag aldrig kommer jobba längre än till 19 på kvällen och få minst 30 timmars arbete i veckan, vilket är 10 timmar mer än vad jag vart lovad från början.
Och efter mötet så träffade jag Assia och fick prata lite med henne också, och det var nog tur det, för under mötet så hade hon den andra kvinnan sagt att vi inte skulle jobba på restaurangen som det stod i kontraktet, det som jag ska jobba på sen( det är inte färdigbyggt än, därav den stora rekryteringen), utan på en annan restaurang under tiden för inträningen. Jag minns att hon nämnde det, men hade inte hört adressen, och då jag pratade med Assia så dubbelkollade hon om jag hade fattat den biten rätt, och jag tänkte mig inte för utan sa; Ja, på Carrousel klockan 7 måndag morgon.. Sen då hon sa, nej det är på L'Opéra...Då kom jag på det och frågade igen efter adressen...Man blir ju lite snurrig av allt nytt som ska tas in och efter den där missen så är jag helt övertygad om att dom tror att jag inte kan så bra franska som jag utger mig för att göra...
Men det är väl inte mitt fel att jag alltid blir så nervös och får dålig självförtroende då jag ska prata franska med fransoser? Jag blir ju helt nervös bara jag ska prata franska med mina svenska kompisar som jag vet inte kan nån franska, det kommer ju ut helt fel och med världens sämsta accent så jag skäms över mig själv...
Och då jag inte vart i Frankrike och pratat franska dagligen på nästan 3½ månad gör inte saken bättre heller, men jag försöker att prata varje dag, och dom jag pratar med pratar ju franska med mig och verkar ju förstå vad jag vill så nångång måste min nervositet släppa.
Jag vill känna mig som jag gjorde i Montpellier den sista månaden där, då jag kände mig tillräckligt van vid att prata franska och därmed hade bättre självförtroende.
Anyway, tillbaks till gårdagen, efter att jag gjort klart allt på kontoret så åkte jag till hotellet med kläderna, sen tog jag RERen ner till Galérie Lafayette, det har 8 våningar här och är verkligen fullt av allt som man kan tänkas behöva! Dom hade dessutom smyckat mittsektionen med en jättelik julgran och rosa paket som hängde från taket, tog tyvärr ingen bild på hela spektaklet men ska tillbaka dit snart ändå så..
Där åkte jag upp till sjätte våningen och satte mig på deras café och åt middag och läste en bok.
Det var det, sen åkte jag hem igen. Jag vet att jag åkte till galleriet av en speciell anledning, men jag kan inte komma ihåg vad det var.
Och idag då, ja, idag har det varit röd dag här i Frankrike, Stilleståndsdagen som jag inte har en aning om varför dom firar, det står så i min reseguide iaf så.
Men jag klev upp tidigt idag ändå och åt frukost, gjorde även ett par baguetter som jag senare åt till lunch, tänkte att för dom pengar jag betalar för frukost så kan man ju få lite matsäck också.
Sen åkte jag ner på stan för att gå tillbaks till kontoret och byta skorna, som var alldeles för stora, men dom hade stängt. Efter det visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen, så jag åkte till Svenska kyrkan, men där var det också stängt. Vid det här laget så visste jag inte att det var röd dag, men hade upptäckt minst 3 ställen som hade stängt för dagen utan vidare information. Märkte också att det inte var riktigt så mycket folk på stan som det brukade vara mitt på dagen heller...Men det var först då jag kommit tillbaks till hotellrummet som jag fick veta att det var röd dag.
Så jag förbrukade 3 métrobiljetter helt i onödan, och jag måste göra samma sväng imorgon igen, plus ett stopp till, jag ska nämligen öppna ett franskt bankkonto imorgon också.
Så planen för imorgon är som sådan;
Så tror jag att mig dag kommer se ut, ska även - om det skiter sig med boende innan fredag - ringa hon jag känner här och försöka tigga en sängplats några dagar eller så.
Men ja, från och med måndag så har jag ju en inkomst iaf, så då känns det inte lika hemskt att stanna på ett hotell någon vecka till, men vill inte egentligen...
Satt just och snackade med en amerikan också, han är här genom jobbet, han jobbar för Geodis Wilson, ett företag som en gång i tiden var svenskt och franskt, som sedan köptes upp av amerikaner och sattes ihop. Dom håller på med transport och logistik om jag fatta han rätt, han beskrev företaget som DHL så, det är folk från Sverige här också som jobbar för det företaget, dom är här och har en massa möten bara så det lät inte så kul faktiskt. Vi pratade en stund om Paris, det är första gången som han är i Frankrike och han hade föreställt sig det mer som Italien, där hans familj har ett hus.
Det var ganska trevligt att prata med någon annan en stund, även fast jag likaså här känner mig lite osäker på min engelska då jag pratar med någon som har det som modersmål.
Men ja, det var trevligt iaf, och nu har jag suttit i den här lobbyn i snart sex timmar tror jag så det kanske är dags att dra sig tillbaka.
Igår med egentligen...
Ja, vi kan väl börja med igår då, så blir det mindre snurrigt,
Igår så klev jag upp tidigt för jag tänkte äta frukost innan jag åkte ner till kontoret för att skriva kontrakt med jobbet. Men jag upptäckte att jag inte hade tillräckligt med kontanter för att kunna köpa någon frukost, så jag låg kvar i sängen en halvtimme till.
Det skulle jag aldrig ha gjort.
För eftersom jag låg kvar en halvtimme till och därför kom iväg till stationen en halvtimme senare än vad jag kunde ha gjort, så hade jag kommit med ett tidigare tåg och därmed kanske sluppit den värsta morgonrusningen och därmed hunnit till mötet i tid.
Hade jag gjort det, så hade jag varit framme på kontoret 5 minuter innan introduktionen för oss nyanställda börjat, nu var jag istället 25 minuter försenad.
Kan ni fatta vad pinsamt det var, komma som enda utlänning 25 minuter för sent till ett introduktionsmöte med över 20 pers, vad ger jag dom för syn på oss svenskar då egentligen?
Inte gjorde det saken bättre, att hon som höll i introduktionen pratade för fort och ibland för lågt, så jag inte kunde höra allt hon sa heller...Men jag fattade majoriteten av det, var alltid glad och le mot kunderna, sköt hygienen, si och så många minuter får maten finnas i kylen innan det ska slängas och då måste man göra så och så, jag fattade det viktigaste iaf, sen resten får man lära sig efterhand helt enkelt.
Jag kunde ju inte direkt sitta där och be henne repetera varenda mening heller, då skulle mötet tagit dubbelt så lång tid(som förövrigt tog 3 timmar).
Efteråt var det dags att skriva på ett dussintal olika papper, med både signatur, initialer, datum och vilken restaurang som man skulle jobba på.
Och efter det var det dags att pröva kläder, men ja, jag måste ändå dit imorgon igen och byta byxor och skor, som jag inte prövade riktigt igår...
Jag har inte fått något bestämt schema än, men jag vet hur många timmar jag minst ska få jobba i veckan, hur mycket grundlönen för det är och vilka dagar jag har ledigt och vilka dagar och mellan vilka tider som jag kan räkna med att få jobba, och det var inte så farligt egentligen, det tråkiga är att jag kommer jobba helger och vara ledig tisdagar och onsdagar, men det väger upp att jag aldrig kommer jobba längre än till 19 på kvällen och få minst 30 timmars arbete i veckan, vilket är 10 timmar mer än vad jag vart lovad från början.
Och efter mötet så träffade jag Assia och fick prata lite med henne också, och det var nog tur det, för under mötet så hade hon den andra kvinnan sagt att vi inte skulle jobba på restaurangen som det stod i kontraktet, det som jag ska jobba på sen( det är inte färdigbyggt än, därav den stora rekryteringen), utan på en annan restaurang under tiden för inträningen. Jag minns att hon nämnde det, men hade inte hört adressen, och då jag pratade med Assia så dubbelkollade hon om jag hade fattat den biten rätt, och jag tänkte mig inte för utan sa; Ja, på Carrousel klockan 7 måndag morgon.. Sen då hon sa, nej det är på L'Opéra...Då kom jag på det och frågade igen efter adressen...Man blir ju lite snurrig av allt nytt som ska tas in och efter den där missen så är jag helt övertygad om att dom tror att jag inte kan så bra franska som jag utger mig för att göra...
Men det är väl inte mitt fel att jag alltid blir så nervös och får dålig självförtroende då jag ska prata franska med fransoser? Jag blir ju helt nervös bara jag ska prata franska med mina svenska kompisar som jag vet inte kan nån franska, det kommer ju ut helt fel och med världens sämsta accent så jag skäms över mig själv...
Och då jag inte vart i Frankrike och pratat franska dagligen på nästan 3½ månad gör inte saken bättre heller, men jag försöker att prata varje dag, och dom jag pratar med pratar ju franska med mig och verkar ju förstå vad jag vill så nångång måste min nervositet släppa.
Jag vill känna mig som jag gjorde i Montpellier den sista månaden där, då jag kände mig tillräckligt van vid att prata franska och därmed hade bättre självförtroende.
Anyway, tillbaks till gårdagen, efter att jag gjort klart allt på kontoret så åkte jag till hotellet med kläderna, sen tog jag RERen ner till Galérie Lafayette, det har 8 våningar här och är verkligen fullt av allt som man kan tänkas behöva! Dom hade dessutom smyckat mittsektionen med en jättelik julgran och rosa paket som hängde från taket, tog tyvärr ingen bild på hela spektaklet men ska tillbaka dit snart ändå så..
Där åkte jag upp till sjätte våningen och satte mig på deras café och åt middag och läste en bok.
Det var det, sen åkte jag hem igen. Jag vet att jag åkte till galleriet av en speciell anledning, men jag kan inte komma ihåg vad det var.
Och idag då, ja, idag har det varit röd dag här i Frankrike, Stilleståndsdagen som jag inte har en aning om varför dom firar, det står så i min reseguide iaf så.
Men jag klev upp tidigt idag ändå och åt frukost, gjorde även ett par baguetter som jag senare åt till lunch, tänkte att för dom pengar jag betalar för frukost så kan man ju få lite matsäck också.
Sen åkte jag ner på stan för att gå tillbaks till kontoret och byta skorna, som var alldeles för stora, men dom hade stängt. Efter det visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen, så jag åkte till Svenska kyrkan, men där var det också stängt. Vid det här laget så visste jag inte att det var röd dag, men hade upptäckt minst 3 ställen som hade stängt för dagen utan vidare information. Märkte också att det inte var riktigt så mycket folk på stan som det brukade vara mitt på dagen heller...Men det var först då jag kommit tillbaks till hotellrummet som jag fick veta att det var röd dag.
Så jag förbrukade 3 métrobiljetter helt i onödan, och jag måste göra samma sväng imorgon igen, plus ett stopp till, jag ska nämligen öppna ett franskt bankkonto imorgon också.
Så planen för imorgon är som sådan;
- Byta skor och byxor på kontoret
- Hitta en bank och öppna ett konto
- Hitta en relativt billig skoaffär och köpa skofett och en trasa till mina stövlar
- Hitta någon som kan klippa ner mitt arbetsskärp till lämplig längd, därav ska jag
- Tillbaka till Svenska Kyrkan, ska nog åka dit först för att kolla upp vart närmaste bank är och vart jag hittar en skomakare som nog kan korta ner mitt skärp. Ska även kolla upp om det kommit nya bostadsannonser där
- Ringa bostadsagenturen och höra om dom hittat någon lägenhet åt mig redan, hon ringde igår men då hörde jag inte att det ringde och hade för dålig mottagning för att höra hela meddelandet, sen kunde jag inte lyssna på det igen, av någon outgrundlig anledning så blir meddelarna raderade efter att man fått lyssna på dom en gång
Så tror jag att mig dag kommer se ut, ska även - om det skiter sig med boende innan fredag - ringa hon jag känner här och försöka tigga en sängplats några dagar eller så.
Men ja, från och med måndag så har jag ju en inkomst iaf, så då känns det inte lika hemskt att stanna på ett hotell någon vecka till, men vill inte egentligen...
Satt just och snackade med en amerikan också, han är här genom jobbet, han jobbar för Geodis Wilson, ett företag som en gång i tiden var svenskt och franskt, som sedan köptes upp av amerikaner och sattes ihop. Dom håller på med transport och logistik om jag fatta han rätt, han beskrev företaget som DHL så, det är folk från Sverige här också som jobbar för det företaget, dom är här och har en massa möten bara så det lät inte så kul faktiskt. Vi pratade en stund om Paris, det är första gången som han är i Frankrike och han hade föreställt sig det mer som Italien, där hans familj har ett hus.
Det var ganska trevligt att prata med någon annan en stund, även fast jag likaså här känner mig lite osäker på min engelska då jag pratar med någon som har det som modersmål.
Men ja, det var trevligt iaf, och nu har jag suttit i den här lobbyn i snart sex timmar tror jag så det kanske är dags att dra sig tillbaka.
måndag 9 november 2009
Idag: Notre Dame
Det har varit en väldigt kall dag idag i Paris, så kallt så jag hade polotröja, sjal, mössa och vantar på mig och önskade att jag även tagit på mig långkalsonger.Det blåste väldigt kyligt och var mulet och allmänt grått och tråkigt väder idag, en typisk höstdag alltså. Då man hellre spenderar dagen inomhus framför en film eller nåt.
Men inte Jenny inte, hon hade bestämt sig för att turista idag igen och idag föll lotten på Notre Dame-kyrkan.
Jag hade tänkt gå och kolla på Triumfbågen också men varje gång som jag tänkt göra det så har jag glömt bort det, eller vart för långt bort eller för trött för att orka med det också. Idag var det en kombo av allehopa.
Men jag gick ändå runt och kollade i Cité, där Notre Dame-kyrkan ligger, det var väl inget speciellt egentligen med det hela, också ett typiskt turistställe fullt med skojare och tiggare, men personligen anser jag, att om man ska till Frankrike för att kolla på storslagna kyrkor, åk till söder istället. Där kan man snacka om fantastiska kyrkor!
Sen tänkte jag gå och kolla på danska och amerikanska kyrkan, för att se om dom hade några intressanta bostadsannonser. Danska kyrkan hittade jag inte, på den adressen låg istället svenska ambassaden av någon knepig anledning där jag råkade på en fransk kille som började prata med mig. Det tog han 30 sekunder innan han bad om mitt telefonnummer och tyckte vi kunde gå ut och festa tillsammans.
Han såg ut att vara minst 40 och inte alls min typ(han var ju fransk, hallå), så jag avböjde snällt och fortsatte min jakt på kyrkor.
Efter ett tag så hittade jag då ändå amerikanska kyrkan, där dom hade annonser både för olika jobb och lägenheter, men just inget i min prisklass, men får väl kolla runt lite mer och ta första bästa till att börja med antar jag. Man hittar nog knappast drömlägenheten det första man gör.
Efter det så kände jag att det var dags att bekanta sig med det parisiska metro- och tågsystemet, som dagen till ära var avstängt vissa rutter. Jag tror att det berodde på rälsarbeten, men en kille på RERen ner sa att det berodde på en strejk, och det förvånar mig knappast. Jag är faktiskt förvånad över att jag ännu inte sett någon demonstration eller strejk för något...
Så jag hoppa omkring på olika tåg och kryssade runt på stationerna för att komma rätt, och tänk, det gjorde jag på nästan första försöket. En gång irra jag runt och missade trappen ner och en annan gång stod jag som ett fån på en annan station i en kvart innan jag kollade på datorn att det tåget gick från en annan plattform...
Men jag kom rätt, och jag kom hem, trött och sliten, ont i ryggen(måste lätta på axelväskan lite) och ont i fötterna.
Så nu ska jag gå och lägga mig, imorrn ska jag upp tidigt och faktiskt äta frukost på hotellet innan jag åker ner till kontoret och skriver papper, jag ska även skälla lite hövligt på Assia för att bostadskontakten inte hört av sig än.
söndag 8 november 2009
Min söndag
Idag så åkte jag tillbaka till Svenska kyrkan, tänkte sätta mig där och pyssla med dom andra som jag trodde skulle vara där, jag trodde ju att det skulle vara som mer organiserat, mer folk och mer olika sorters julpyssel...Men det satt bara 6 äldre damer där och limmade spetsband på kottar.
Så jag tog en kopp kaffe och en kanelbulle istället och satte mig och läste min bok, läser Marilyn Mansons självbiografi nu, väldigt intressant och hysteriskt rolig faktiskt. Ringde på en lägenhet jag såg på anslagstavlan också, men hon svarade inte så jag skrev ett sms, jag hoppas att hon fortfarande har en säng ledig, för då har jag boende fram till sista november iaf, och sen så ska ju jobbet ha fixat en lägenhet åt mig får vi hoppas på *håll tummar och tår*.
Men det var just ingen fart på kyrkan idag, så efter att jag druckit upp kaffet så gick jag, och självklart just då, så kom en av dom som jobba där och frågade två andra yngre tjejer om dom ville hjälpa till att bygga pepparkakshus...Det ville ju jag också göra ju! Men känns lite dumt då man just öppnat ytterdörren och är halvvägs ute att helt plötsligt rusa in igen och bara:JAG VILL JAG VILL!!
Näe, det får bli en annan gång, det är ju inte ens december än så det blir nog fler chanser att julpyssla och bygga pepparkakshus...
Sen åkte jag ju till Moulin Rouge och kollade runt, bestämde mig för att gå några stationer också, för att få se något annat än metron. Den går ju mestadels under jord så man får ju just ingen chans att se Paris från den, men det är inte direkt roligt att gå själv heller på gatorna...Folk stirrar och försöker prata med en, en del börjar gå efter en och sånt...så jag gick tre stationer sen gömde jag mig på metron igen.
Igår så gjorde jag en helt ny upptäckt. En ganska revolutionerande upptäckt för mig faktiskt.
Jag satt på RERen på väg till hotellet efter att ha varit nere på stan, och så tittade jag ut i vagnen, den var helt full med folk i alla olika åldrar, men jag märkte en sak: Jag var den enda vita i hela vagnen...
Det har aldrig hänt förr i mitt liv, att jag varit den enda bleka, fräkniga blonda personen i en folkgrupp. Jag var en minoritet.
Visserligen så är jag van vid det, gick ju fordon, har alltid varit enda tjejen och just inte haft några andra än killar som kompisar eller arbetskamrater, så jag har ju varit en könsminoritet, men aldrig pga hår- och hudfärg...
Och jag insåg även en sak, att om jag ska bo här, så kommer det att bli vardagen för mig antagligen, det beror kanske visserligen på i vilket område jag kommer att bo och jobba i också, men i majoritet, så kommer jag nog att vara den enda vita blonda.
Och efter den första upptäckten, så kan jag inte hjälpa att jag kollar runt efter hur färgfördelningen är bland personerna runtom mig, inte som något negativt eller så, men jag försöker alltid att kolla efter någon som ser ut som mig.
Än så länge så är jag nästintill ensam
Så jag tog en kopp kaffe och en kanelbulle istället och satte mig och läste min bok, läser Marilyn Mansons självbiografi nu, väldigt intressant och hysteriskt rolig faktiskt. Ringde på en lägenhet jag såg på anslagstavlan också, men hon svarade inte så jag skrev ett sms, jag hoppas att hon fortfarande har en säng ledig, för då har jag boende fram till sista november iaf, och sen så ska ju jobbet ha fixat en lägenhet åt mig får vi hoppas på *håll tummar och tår*.
Men det var just ingen fart på kyrkan idag, så efter att jag druckit upp kaffet så gick jag, och självklart just då, så kom en av dom som jobba där och frågade två andra yngre tjejer om dom ville hjälpa till att bygga pepparkakshus...Det ville ju jag också göra ju! Men känns lite dumt då man just öppnat ytterdörren och är halvvägs ute att helt plötsligt rusa in igen och bara:JAG VILL JAG VILL!!
Näe, det får bli en annan gång, det är ju inte ens december än så det blir nog fler chanser att julpyssla och bygga pepparkakshus...
Sen åkte jag ju till Moulin Rouge och kollade runt, bestämde mig för att gå några stationer också, för att få se något annat än metron. Den går ju mestadels under jord så man får ju just ingen chans att se Paris från den, men det är inte direkt roligt att gå själv heller på gatorna...Folk stirrar och försöker prata med en, en del börjar gå efter en och sånt...så jag gick tre stationer sen gömde jag mig på metron igen.
Igår så gjorde jag en helt ny upptäckt. En ganska revolutionerande upptäckt för mig faktiskt.
Jag satt på RERen på väg till hotellet efter att ha varit nere på stan, och så tittade jag ut i vagnen, den var helt full med folk i alla olika åldrar, men jag märkte en sak: Jag var den enda vita i hela vagnen...
Det har aldrig hänt förr i mitt liv, att jag varit den enda bleka, fräkniga blonda personen i en folkgrupp. Jag var en minoritet.
Visserligen så är jag van vid det, gick ju fordon, har alltid varit enda tjejen och just inte haft några andra än killar som kompisar eller arbetskamrater, så jag har ju varit en könsminoritet, men aldrig pga hår- och hudfärg...
Och jag insåg även en sak, att om jag ska bo här, så kommer det att bli vardagen för mig antagligen, det beror kanske visserligen på i vilket område jag kommer att bo och jobba i också, men i majoritet, så kommer jag nog att vara den enda vita blonda.
Och efter den första upptäckten, så kan jag inte hjälpa att jag kollar runt efter hur färgfördelningen är bland personerna runtom mig, inte som något negativt eller så, men jag försöker alltid att kolla efter någon som ser ut som mig.
Än så länge så är jag nästintill ensam
Lite bilder hittills
Visste ni att Eiffeltornet egentligen skulle rivas direkt efterceremonin som den var speciellt byggd för?
Jag minns inte riktigt för vad, men det går säkert att googla
om ni är mer intresserad av den historien
Gångvägen vid floden Rhen, dom har inte riktigt fått höstfärgerhärnere, det är bara grönt, gult och brunt, men jag hoppas på
att det kommer att komma härliga röda nyanser på träden snart...
En typisk gata i Paris
På Armémuséet fann jag dom här, alla kanonerna hadeunika utsmyckningar, helt fantastiskt vad dom la ner på
all arkitektur och utsmyckningarna härnere förr i tiden
På armémuséet var det såna här statyer, fanns inte två stycken som var likadana
Muséet på håll, en rejält stor byggnad
Bron över Rhen, även den detaljerat utsmyckat,jag börjar förstå att Paris är alla arkitekters och konstintresserades
våta dröm...
Och det bra många bilder ändå där Eiffeltornet kom med utanatt jag direkt tänkte på det, står man åt det hållet och knäpper
så kommer man inte undan den helt enkelt
Det här är i Jardins des Tuileries, tror jag det stavas...Harinte kartan med mig så kan inte dubbelkolla, där stod det
fullt med tiggare och försäljare, likaså vid Eiffeltornet...
Jobbiga jävlar
Musée du Louvre, eller ja, det ligger under mark sådet är bara den där glasprydnaden man ser av muséet,
men det är intressantare att se den underifrån, fast där får man
inte knäppa kort tror jag, eller ja, inne på själva muséet får man inte
knäppa kort och det där ligger som utanför...Ska undersöka det senare
En höstdag i Jardins des Tuileries, första bilden jag tog härnere
Sacre Coeur, kyrkan som också har en intressant historiasom jag nu självklart glömt bort..
Det har något med två killar som lovade varandra att
dom skulle bygga kyrkan till hyllning för Jesus eller något
efter att kriget tagit slut,
nu är det en turistmagnet med en hel drös irriterande försäljare
som drar i en och vill att man ska köpa en massa onödiga grejer
av dom, och killar som fäller oanständiga kommentarer om en...
Dit går jag aldrig mer
Montmarte-kvarteren, alldeles brevid kyrkan,
här började två killar att förfölja mig och pockade på
min uppmärksamhet, allt för att säga att jag var
"trop belle", alltså alltför vacker...Visst, hade det vart
i Sverige så hade jag blivit jätteglad, men här säger dom
det bara för att dom vill lägra en skandinav, och det tänker
jag inte ge dom...
Jag slutar aldrig att förundras, över alla dessa kontraster som finns idenna stad, det finns inget mönster, ingen röd tråd att följa, utan
allt är som ett virrvarr av storslaget lyx, turiststråk och souveniraffärer,
hemlösa tiggare, försäljare, kostymnissar, vackra kvinnor och
äckliga gubbar, gamla nerslitna hus och toppmoderna
företag, lyxiga modehus med Chanelklänningar och nerklottrade
hyreshus vid dussintals tågrälsar och utslitna spårvagnar...
Det är modern lyx och fattigt u-land vägg i vägg
Och Sverige finns aldrig långt borta i denna stad heller=)Detta är en svensk mataffär, med svenska matvaror och sånt,
jag har inte varit in än, eftersom dom hade stängt idag,
men jag ska nog dit en tur någon dag framöver
Metroskylten som visar trappen ner till stationen,dom ser också sådär härligt gamla ut, lite gothstil kanske
man kan kalla det, på andra ställen så är det en mer
modern skylt, som är röd och så står det bara
Metro på dom, tog den här enbart för att det satt en kråka
på skylten precis då, tyckte att det passade stämningen
som skylten ger så bra
Härliga Moulin Rouge-kvarteret!Här finns det allt för den som älskar burleskshower,
toplessbarer, x-rated video-stores, erotikaffärer och
sexbutiker, hitta även en bar där man kunde få sig
en lapdanse OCH en tabledanse=)
Fatta vad paff jag blev, då jag just varit på Svenska kyrkan ochdruckit kaffe och fikat en kanelbulle, så skulle jag kliva av vid en station
för att leta efter den där svenska matbutiken, så kommer jag upp från metrostationen
och det första jag ser är det här!
Jag som inte alls hade tänkt gå och kolla på Moulin Rouge-kvarteret idag, på en söndag=)
Helgen hittills..
Hmm ja, så mycket har väl faktiskt inte hänt än så länge, igår åkte jag ner en snabbis på stan för att gör lite sightseeing, och knäppa lite kort som jag lagt upp på Facebook. Var väl mest för att komma ifrån hotellet en sväng, och få se mig omkring så att jag inte framtiden kanske känner igen mig lite och inte går fel någon mer gång..
Men ni känner ju mig ;P
Men ja, jag ska lägga upp några av bilderna jag tog lite senare, dom jag tog igår tyckte jag inte vart så värst bra, dåligt ljus och bländad av solen och sånt, det är ju så svårt att få med alla fantastiska detaljer med min lilla digitalkamera, skulle ha haft en riktig systemkamera, då jävlar.
Och då jag åkte RERen ner, så ringer hon som jag känner här, hon undra om jag ville hänga med henne och några kompisar hon känner ut. Gud, vad glad jag blev! Äntligen en bekant röst att prata med=)
Så ja, vi bestämde väl lite snabbt att jag skulle åka till henne sen efter att jag kollat runt ett tag på stan, så skulle vi äta ihop och sen åka ner till en av hennes tjejkompisar och för att sen gå ut på nån klubb eller så. Jag har bara sett till några irländska pubar vid Eiffeltornet än så länge så jag har ju noll koll, så jag såg verkligen fram emot att få träffa lite folk och få komma ut och lära känna staden lite mer. Jag skulle ju aldrig våga mig ut själv på kvällen, och aldrig i livet att jag skulle ta RERen hem själv mitt i natten!
Så då jag vandrat runt en sväng, krånglat med metrobiljetten på en station och vart tvungen att gå och leta efter en annan och äntligen lyckats komma hem, så bytte jag om och åt lite snabbt, sen gick jag ner på stationen igen för att vänta på RERen som då var försenad.
Men det var nog lite tur i oturen, för alldeles innan den kom in på stationen, så ringde hon och sa att hon inte kunde gå ut på kvällen, hon hade nämligen blivit jättedålig i magsjuka eller bieffekter efter vaccinsprutan eller något liknande så hon vågade inte gå ut ifall det skulle förvärras. Och jag förstår henne, vem orkar gå ut och klubba då man precis suttit med huvudet i toaletten och fått upp hela dagens matintag?
Så jag gick mot hotellet igen, och satte mig i lobbyn för att chatta lite med några kompisar och surfa runt. Lite tråkigt var det faktiskt, hade ju verkligen velat komma ut och träffa folk, då jag just inte träffat och pratat med någon sen jag kom hit, och ingen alls som jag känner sen tidigare, ja, bara Assia då, arbetsgivaren...
Men ja, jag bestämde mig väl för att se klart filmen jag såg igår, somnade i slutet så missa sista halvtimmen, och ta ett glas vin som jag köpte tidigare på dagen som jag hade tänkt ta med, men det var ju kork på den, tänkte inte på att kolla ifall det var vanlig skruvkork eller inte på den, och det finns ju självklar ingen korkskruv på rummet heller...Så det blev bara film, sen lite musik och läsa en bok. Oj, vad mycket skruv och kork det blev i den meningen...
Idag så kommer det inte att hända så mycket heller tror jag, ska snart åka ner till Svenska Kyrkan på julpyssel iaf, så det ska bli kul. Minns inte när jag pysslade med något senast, i år har det varit väldigt fattigt på firande och pysslande, i påskas var jag i Montpellier, likaså 1 maj och midsommar, så har ju just inte gjort något i år. Var hemma sista helgen i maj och på min födelsedag, det är allt, och har ju ingen aning om ifall jag kommer hem till jul och nyår heller så det känns ju bra att jag kan få lite julstämning på kyrkan här iaf med andra svenskar.
Men förhoppningsvis så kommer jag väl att lära känna folk här så ifall jag måste stanna kvar över jul och nyår så har jag några att hänga med.
Men det var väl ungefär det som hänt hittills, blir väl lite tråkigt i längden då det inte händer någonting, men ska ordna upp det snart, nästa vecka blir det lite mer action iaf hoppas jag=)
Men ni känner ju mig ;P
Men ja, jag ska lägga upp några av bilderna jag tog lite senare, dom jag tog igår tyckte jag inte vart så värst bra, dåligt ljus och bländad av solen och sånt, det är ju så svårt att få med alla fantastiska detaljer med min lilla digitalkamera, skulle ha haft en riktig systemkamera, då jävlar.
Och då jag åkte RERen ner, så ringer hon som jag känner här, hon undra om jag ville hänga med henne och några kompisar hon känner ut. Gud, vad glad jag blev! Äntligen en bekant röst att prata med=)
Så ja, vi bestämde väl lite snabbt att jag skulle åka till henne sen efter att jag kollat runt ett tag på stan, så skulle vi äta ihop och sen åka ner till en av hennes tjejkompisar och för att sen gå ut på nån klubb eller så. Jag har bara sett till några irländska pubar vid Eiffeltornet än så länge så jag har ju noll koll, så jag såg verkligen fram emot att få träffa lite folk och få komma ut och lära känna staden lite mer. Jag skulle ju aldrig våga mig ut själv på kvällen, och aldrig i livet att jag skulle ta RERen hem själv mitt i natten!
Så då jag vandrat runt en sväng, krånglat med metrobiljetten på en station och vart tvungen att gå och leta efter en annan och äntligen lyckats komma hem, så bytte jag om och åt lite snabbt, sen gick jag ner på stationen igen för att vänta på RERen som då var försenad.
Men det var nog lite tur i oturen, för alldeles innan den kom in på stationen, så ringde hon och sa att hon inte kunde gå ut på kvällen, hon hade nämligen blivit jättedålig i magsjuka eller bieffekter efter vaccinsprutan eller något liknande så hon vågade inte gå ut ifall det skulle förvärras. Och jag förstår henne, vem orkar gå ut och klubba då man precis suttit med huvudet i toaletten och fått upp hela dagens matintag?
Så jag gick mot hotellet igen, och satte mig i lobbyn för att chatta lite med några kompisar och surfa runt. Lite tråkigt var det faktiskt, hade ju verkligen velat komma ut och träffa folk, då jag just inte träffat och pratat med någon sen jag kom hit, och ingen alls som jag känner sen tidigare, ja, bara Assia då, arbetsgivaren...
Men ja, jag bestämde mig väl för att se klart filmen jag såg igår, somnade i slutet så missa sista halvtimmen, och ta ett glas vin som jag köpte tidigare på dagen som jag hade tänkt ta med, men det var ju kork på den, tänkte inte på att kolla ifall det var vanlig skruvkork eller inte på den, och det finns ju självklar ingen korkskruv på rummet heller...Så det blev bara film, sen lite musik och läsa en bok. Oj, vad mycket skruv och kork det blev i den meningen...
Idag så kommer det inte att hända så mycket heller tror jag, ska snart åka ner till Svenska Kyrkan på julpyssel iaf, så det ska bli kul. Minns inte när jag pysslade med något senast, i år har det varit väldigt fattigt på firande och pysslande, i påskas var jag i Montpellier, likaså 1 maj och midsommar, så har ju just inte gjort något i år. Var hemma sista helgen i maj och på min födelsedag, det är allt, och har ju ingen aning om ifall jag kommer hem till jul och nyår heller så det känns ju bra att jag kan få lite julstämning på kyrkan här iaf med andra svenskar.
Men förhoppningsvis så kommer jag väl att lära känna folk här så ifall jag måste stanna kvar över jul och nyår så har jag några att hänga med.
Men det var väl ungefär det som hänt hittills, blir väl lite tråkigt i längden då det inte händer någonting, men ska ordna upp det snart, nästa vecka blir det lite mer action iaf hoppas jag=)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)