Hej bloggen!

Det var länge sen, hur är läget egentligen?

Har vart lite upptagen nu dom senaste veckorna, därav tystnad. Har nämligen förflyttat mig och mitt bohag en liten bit.

Jo, såhär är det: som bekant så letade jag och en arbetskamrat efter ett gemensamt boende. Vi (jag) letade, vi (jag) fann men vi (hon) tyckte inte om området. Vi (Jag) fann något annat, vi (hon) tyckte det verkade bra så vi (jag) mejlade över våra referenser och väntade på svar. Det tog ett par dagar men det var tyst. Så vi (jag) ringde och kolla vad som hände med detta hus men ägaren hade bestämt sig för någon annan istället för oss. Tillbaks på ruta ett, vi (jag) hittade ett annat hus som vi (båda) for och kikade på.

Och här nappade det minsann.

Vi ringde agenturen på måndag för att bestämma visning på tisdagen, ringde tisdag eftermiddag och sa att vi var intresserade, mejlade över allt pappersarbete tisdag kväll, träffade husägaren onsdag kväll, skrev kontrakt och lämnade deposition plus första hyran torsdag lunch hämtade nycklar och gjorde kopior fredag förmiddag, städade under dagen och flyttade in alla våra grejer fredag kväll.

Pust.

Sen jobbade vi båda under helgen men tog ett par snabba rundor i olika affärer för att komplettera det som behövdes i hushållet, så att det faktiskt både ser och blir beboeligt, träffade dom andra tjejerna som bor här (mer om det i ett annat andetag) och försökte få ihop allt praktiskt, som el, bredband, adressändring, olja, parkering och nycklar till alla dörrar.
Igår tisdag fick vi olja levererat och därav värme i huset, plus så fick jag en säng, har sovit på en madrass på golvet i helgen.

Inte att rekommendera men vad fan, jag har vart med om värre.

Dessutom så har husägaren varit hit en sväng igår kväll för att se ifall vi kommit tillrätta med allt, ifall vi saknar någonting och sådant. Herregud alltså, trevligare man får man ju leta efter, världens bästa i allt.

Det är nog lite för tidigt att ropa hej än, men än så länge så har allting bara rullat på i en jävla fart åt rätt håll.
Allting verkar vara i sin ordning, vi har bara ett litet orosmoment och det är parkeringen, eftersom en av tjejerna tar upp all plats med sina bilar, så vi har ingen plats kvar för våra vänner ifall dom skulle känna för att komma förbi med bil. Men husägaren har snackat med henne, jag ska snacka med henne igen och förhoppningsvis så fattar hon att detta kommer att bli ett tredje världskrig mellan oss alla om hon inte gör sig av med en av sina bilar.

Hon har nämligen två, plus att hennes kille kommer över med bil så i dom flesta fall tar hon upp all plats vi har för parkering, lite orättvist med tanke på att hon betalar för EN plats, och vi betalar för en, men vi inte får någon såvida vi inte ber henne att flytta på sina bilar innan våra kompisar kommer över och vill parkera hos oss.

Nåväl, allt kan inte vara helt perfekt heller, måste ju finnas någon skavank så att man vet att man lever liksom.

Ok, dom jag bor med då alltså: Det är alltså ett hus med tre sovrum, litet kök, ett badrum, vardagsrum och matsal, plus uteplats och trädgård. Tillräckligt stort för att kunna dra ihop ett rejält gäng för grillfest men för litet för fotboll om vi säger så. Här bor jag, min arbetskamrat som är från Litauen och en kvinna från Tjeckien som jobbar i en affär i shoppingcentrat. Sen finns en fristående liten lägenhet i hushållet där en tjej från Rumänien bor i som jobbar som säkerhetsvakt i bland annat shoppingcentrat, men även på andra ställen. Hennes lägenhet har egentligen ingenting med vårat hus att göra, förutom att vi delar parkering, soptunnor och bredband nu då, hon har en egen ingång och vi behöver egentligen inte ha någon större kontakt med varandra såvida vi inte måste.

Huset ligger i centrum av Swords, så vi har knappt tio minuters promenad till jobbet och det ligger på samma gata som min kompis favoritklubb. Vi kan se det från vårat fönster och det är knappt två minuters vinglig promenad så hon är ju helt lyrisk.

Så jag måste ta och lära mig ryska nu misstänker jag.

Nåväl! Nog om detta nu, nu ska jag iväg och jobba kväll, livet går vidare även då man flyttar runt och har sig som bekant.

Det var det om detta

Chokladen är slut. Snuset blev uppskattat - kanske mest av mig själv - och är nästan slut med. När var jag till Sverige egentligen, 10 dagar sedan?

Känns som jag knappt varit hem, klagar redan på hur förbannat kallt det är här, trots att vi knappt kommer ner till nollgradigt och jag vet att det är -25 i Sverige så jag håller mun.

Tror ni ryssvintern orkar sig hitåt öarna med, eller tröttnar den och pausar i skandinavien?

Det går lite sådär halvdåligt att finna en lägenhet måste jag få erkänna, eller ja, det finns jättemånga och en del jättefina, men lite för långt avstånd för att vi ska orka gå till jobbet. Så vi väntar och letar ett tag till.

Igår sov min hyresvärds syster med familj över här. Dom har en dotter på cirka två år. Kudos till alla småbarnsföräldrar säger jag bara! Hur orkar ni med, då barnet vaknar och skriker varannan timme för ingen anledning? Jag står förundrad, och känner inte att barnlängtan direkt växte i och med denna nya erfarenhet.

Men ni gör det bra, det måste jag säga.

Jobba har jag gjort och jobba ska jag göra mer av, hela helgen, inget nytt här inte. Kanske att jag blir utsläpad på någon krog, vi får väl se hur det blir med den saken.

Idag förvånade en av säkerhetsvakterna mig ganska rejält. Han kunde hela två meningar svenska som han sa till mig. Blev lite glad måste jag säga. Ska nog ta och lära dom lite mer svenska tror jag minsann, kan ju bli riktigt kul det här då tror jag.

Nu, godnatt med er, och ha en bra helg.