lördag 1 maj 2010

Svar på kommentar

Frida Eriksson frågade:
Har läst din blogg ett tag och undrar hur länge du stannar i Frankrike? vad är ditt syfte med att ha tagit ett mc donalds jobb i Frankrike..? språket och kulturen, jag vet.. men bygger du upp något annat runt i kring?


Hejsan Frida! Trevligt att du skicka ett litet livstecken=)

Jag vet inte exakt hur länge du har läst min blogg, om det är ända sen starten för ganska precis ett år sedan, eller om du bara hoppat in dom senaste månaderna under min Parisvistelse, men jag vet att det här alltid har varit en vardagsblogg för mig, ända sen inlägg ett, där man inte ens kan utröna att jag befinner mig i Montpellier. Så det är förståeligt att ingen riktigt har fattat varför jag bestämde mig för att åka till Frankrike av alla ställen, men jag ska dra det i korta drag.

Jag har alltid varit impulsiv och gjort precis det jag velat göra för stunden, alla mina största val i mitt liv har jag gjort på impuls, jag skulle t ex aldrig ha blivit lastbilschaufför om det inte var för att jag ångrade mitt gymnasieval knappt en månad innan skolstart och fick mamma att fixa så att jag fick byta klass.

Likaså detta, jag kände under 2008 att mitt liv hade blivit lite för slentrianmässigt, jag gjorde samma sak, umgicks med samma människor dag ut och dag in, jag ville göra någonting nytt och annorlunda, jag ville lära mig mer.

Det gick så långt, att jag i slutet på sommaren fick panik över känslan att det var såhär mitt liv skulle te sig dom närmaste 20-30 åren eller så, ett helt år hade gått utan att jag ens märkt det och många av mina dåvarande arbetskamrater hade gjort exakt samma sak i 5-10 år utan att ens reflektera över hur mycket tid som faktiskt gått.

Så jag satte mig ner och funderade, vad vill jag göra med mitt liv?

Första saken som kom upp i mitt huvud var att hjälpa andra.
Jag har varit medlem i Röda Korset i närmare 10 år nu, jag har varit involverad i det militära lika länge med ungdomsgrupp, hemvärnet och lumpen, och jag har alltid haft tanken att jag någon gång skulle kunna utnyttja mina kunskaper för att åka ut i världen och hjälpa andra.
Inte som stridande soldat då, utan som sjukvårdare, transportera mat, material och människor. Så jag kollade upp hur det såg ut på dom olika hjälporganisationerna, vilka krav som jag hade kvar att uppfylla, vad dom sökte för slags personal osv. Och en av dom sakerna var att kunna franska. Inom Röda Korset måste man kunna franska flytande och vara över 25 för att ens kunna bli tänkbar för utlandstjänst, och jag tänkte, varför inte? Det är alltid bra att kunna språk.

Men sen så är ju inte jag som andra, som letar rätt på en språkkurs på kvällstid hemma. Jag ville kunna språket flytande, som en äkta fransos, och jag visste att man inte lär sig franska så lätt om man befinner sig på hemmaplan.
Så därför bestämde jag mig en dag för att boka 5 månaders språkkurs i södra Frankrike.

Att jag sen återkom till Paris av alla ställen, var för att jag inte tyckte att min franska var tillräckligt bra, jag var inte riktigt hemmastadd med den än så jag ville stanna kvar och fortsätta utvecklas, men hade inte råd att lägga mer pengar på ännu en språkkurs, dessutom tyckte jag att det var på tiden att jag lärde mig ett nytt yrke.

Dessutom hade jag blivit förälskad i landet, eller snarare de södra delarna. Jag måste erkänna att Paris inte var mitt förstahandsval, men det var här jobben fanns, det var här dom sökte folk, att det blev just som barista i ett McCafé, ja det ska vi gå in lite på också.

Jag jobbar inte för McDonalds, utan för Autogrill som är ett stort företag som franchisar olika restauranger och caféer, cafét jag jobbar i är under varumärket McDonalds, men det är franchisat...äh, jag vet inte hur det stavas på svenska, "franchised" på engelska iaf.
Det är franchised av Autogrill så vi har ingenting med vanliga McDonalds att göra, och jag har ingenting med restaurangen att göra heller, jag jobbar som Barista i ett café, jag gör kaffe och serverar fikabröd, jag har aldrig fått någon utbildning i hur man steker hamburgare eller friterar strips. Ibland har det hänt att jag har fått hoppa in och hjälpt till i restaurangen, men då har jag stått i kassan, gjort iordning drickor eller varit "backup", alltså hämtat allting som kunden beställer så personen som står i kassan inte behöver göra det.
Så benämningen "McDonalds-jobb" stämmer inte, då jag aldrig skulle kunna få jobb på en restaurang tack vare det här. Det är ett café-jobb.

Att jag sen fick jobb här, beror antagligen på att mer än hälften av personalen är utlänningar, cheferna för Autogrill i Paris ser det säkert som en bra investering, då många turister kommer till Paris och enligt mina erfarenheter, så kan i princip ingen av dom varken franska eller engelska.

Jag hade planerat att stanna tills juli, sen åker jag hem till Sverige i början på augusti, men jag ska ut i världen igen i september tror jag det blir. Då blir det London har jag bestämt.

Ja, som du kan se, Frida, så är jag fortfarande lika impulsiv, jag började med franskan för att kunna åka iväg med någon hjälporganisation, men istället så väcktes min reslust så jag har lagt det på is nu, för att upptäcka världen. Med 3 flytande språk och min nya arbetserfarenhet så kan jag söka jobb nästan överallt, i London hade jag planerat att göra en till kurs, inom en ny arbetsgren, men det tar vi då...

Inga kommentarer: