Det händer grejer nu

Mycket snack och - faktiskt - mycket verkstad nu på jobbet ska ni veta.

2 killar som jag jobbat med ända sen starten på Opéra, slutade igår.

En visste jag skulle sluta, den andra hade bara sagt en gång att han ville söka någonting nytt, men det kom som en chock då dom båda två bara stack iväg efter 15.00 igår utan ett ord.

Den ena har jag berättat om förr här på bloggen, så han kommer jag då sannerligen inte att sakna, känner jag han rätt så kommer jag ändå inte att bli kvitt han helt ändå. Senast idag kom han faktiskt förbi som kund.

Den andra har ju varit riktigt schysst, men jag har ändå inte känt att vi fick någon kontakt under dom här månaderna, det var synd att han gick tycker jag. Jag skulle helt lätt byta ut en av dom andra killarna som fortfarande är kvar mot att han fick komma tillbaks.

Så, två killar back, och för någon vecka sen började det en ny tjej, och så har vi fått rekrytera en från restaurangen, men likt förbannat kniper en del managers henne till att jobba i restaurangen. Vad jag har hört, så har dom egentligen ingen rätt att ta baristor till att jobba i restaurangen, vi har inte den utbildningen och vi behövs i cafét också. Men hon hamnar som i en gråzon, då hon var värdinna innan, och alltså har all utbildning i köket också, plus nu i cafét.

Det enda man kan hoppas på, är att dom managers som envisas med att sno baristor, ska inse att kolla först hur det ser ut i cafét innan, för om vi behövs i cafét så borde väl ändå det gå före tycker man.

Det är några stycken i köket också som har fått gå nu, jag har pratat med en annan tjej också, och det verkar som att många försvinner i sommar också.
Jag har förr haft lite "ont i magen" över att säga upp mig faktiskt, inte för att jag känner att jag är skyldig företaget någonting, tvärtom faktiskt med tanke på hur mycket jag har ställt upp för dom och arbetat nästintill gratis om man ska jämföra med vad jag skulle ha fått i lön för exakt samma arbete och arbetstider som i Sverige.

Fast kanske lite ändå, med tanke på att jag fick komma hit som utlänning utan någon som helst utbildning och knackig franska och dom ändå har behållit mig så länge. Men jag vill helt enkelt inte stanna här längre, jag kommer inte längre med det här yrket, det enda som jag egentligen känner att jag har kvar att lära mig, det är att göra designer med hjälp av mjölkskum, men sånt kan jag träna på nu, om vi har det lugnt någon dag.

Våran "chef" så att säga, för cafét, ska ju sluta snart också, hon skulle tydligen bara vara med oss i 3 månader och sen ska hon gå tillbaka till Autogrill, vad hon nu har för syssla där.

Då blir jag och den andra tjejen som är kvar sen starten, dom som har jobbat i cafét längst. Shit, jag tror aldrig att jag har varit en av dom mest erfarna inom någonting som jag gjort förr. Eller ja, i lumpen då, då jag hade mest militär erfarenhet och den enda med utbildning och erfarenhet inom lastbilar och körning i vårat kompani, det fanns bara en kille till som hade lika många behörigheter som jag, men han hade inte lika mycket erfarenhet dock.

Eller ja, vi är ju dom som jobbat där längst nu också, men hon den ansvarige har ju mer erfarenhet tror jag, inom saker som vi inte haft utbildning i och så.

Ja, jag vet inte vad jag skulle skriva mer nu, men det kommer nog sen, men just nu så måste jag nästan gå och lägga mig, ska upp tidigt och ha öppningen imorgon.

Hoppas det blir lugnt, och fint väder.