Barndomsångest

Men den här

Då jag lyckades scrolla mig ner till detta klipp, gick det en kall kår längst med ryggraden.

Som ni minns så skrev jag på fråga 17, vad skrämde dig som barn? Dockor. Mjukisdjur med ansikten, det är inte normalt att dockor ska se så mänskliga ut!

Det är väldigt få av mina vänner som jag berättat det för, och jag måste erkänna att jag faktiskt skäms lite över denna rädsla, men jag måste stå fast vid mitt uttalande att så faktiskt var fallet, och ja, denna rädsla hade jag lååångt innan jag fick kolla på Det, eller Chuck, eller någon annan skräckfilm med onda levande dockor eller clowner i huvudrollen.

Men då man är just fyllda tre år och får se detta "barnprogram" hos sina morföräldrar - där det luktade rök, gammal människa och var fullt med uppstoppade djur - så blir man traumatiserad.
Enligt mig är detta i samma klass som Chuck, jag bara satt och väntade på att Struten skulle dra fram slaktarkniven och sliza upp första levande människan som kom i hans väg i det där klocktornet.

Och titta på Farmor. TITTA PÅ FARMOR!

Hon ser ju helt jävla galen ut, med det där stora vita håret i oordning

Jag vet ju visserligen inte vad som försiggick i Lars Lennart Forsbergs hjärna då han skapade den här barnserien, enligt mig var han hög på väldigt tunga saker som man röker, snortar, skjuter upp i armvecket och jag vet inte vad men han har då inte läst barnpedagogik som huvudämne.
Det här ska vara utbildningstv för barn! Men det är svårt att lära sig någonting om klockorna då man bara sitter och ber till Gud att dockorna inte ska hoppa ur tvn och äta upp mig.

Han har säkert inte ens haft barn själv att träna på.
Han var säkert en liten fet, finnig, klumpigt barn som vart mobbad av sin mamma hela uppväxten och därför tog han hämnd där i början på 90-talet på ALLA Sveriges barn.

Jag kan ju knappast ha vart ensam om att skita på mig då dom där dockorna som såg levande ut kom upp på rutan.

detärintenormalt. detÄRintenormalt.


Men, jag tog modet till mig och kollade på det här avsnittet. Jag menar, jag är ju Vuxen nu. Ska ju till Paris och jobba och allt. Självklart klarar jag av att kolla på ett 9.41 minuters långt avsnitt för ett barnprogram. Ett barnprogram. Inte kan man väl vara rädd för samma saker som man var då man knappt blivit pottränad, nu vet jag ju att det inte är dockorna in persona som pratar och rör sig och ser sig omkring och lyfter på ögonbrynen sådär mänskligt som bara människor kan.

Det är människor, riktiga människor som kontrollerar dockorna. Inte tvärtom.

Dockorna kommer inte att hoppa ut dataskärmen och ta stryptag om min arma lilla hals.

Så jag kollar....


Varför tror ni han fick namnet Struten egentligen? Kan det ha någonting att göra med hans onormala näsa?




...Skulle nog inte ha tittat på det där ensam en sen kväll då det regnar och sånt ute....