tisdag 23 februari 2010

Låter svensken framträda, mer och mer

Igår så jobbade jag 11 timmar, från öppningen tills vi var klar med stängningen. Precis hela dagen var jag på jobbet.

Dom ringde in mig två timmar tidigare igår, för att nu hade den andra killen som skulle ha haft öppningen ringt och sjukanmält sig tidigare på morgonen.
Så ja, vad gör man inte? Jag skulle ju ändå jobba igår, och då trodde jag att, då jag ändå skulle börja två timmar tidigare, så skulle jag få sluta två timmar tidigare, eller iaf lite tidigare.

Men nej då, det visade sig senare, att det då bara var jag och en av dom nya killarna - visserligen den bättre av dom, men ändock ny - som skulle jobba under dagen. Bortsett då från killen som skulle ha jobbat på morgonen då.
Så, en manager kom till mig mitt på dagen, och undrade om jag inte kunde stanna lite längre än planerat, för att hjälpa till. Som att jag inte gjort mer än tillräckligt egentligen...

Så ja, javisst sa jag, och där kröp svensken fram ytterligare en bit, den som inte kan säga ifrån på jobbet, utan gör mer än nödvändigt.

Jag hade ju inte trott att jag skulle bli kvar 12 timmar på jobbet...

I Sverige, så jobbar jag ju som bekant som lastbilschaufför, något jag älskar och saknar. Ja, inte nu då vill säga, med tanke på all snö ni har därhemma. Den saknar jag inte så mycket. Att köra 12 timmar per dag/natt är ingenting som jag har emot, det hör till den sortens jobb, man kör tills man får slut på körtid eller tills man är klar med sin rutt, vad som nu kommer först, och jag trivs bra med det.

Men att stå i ett café precis hela dagen, att få sköta nästan allting själv och bli stressad av alla kunder och att man inte har tillräckligt med varor eller tid till att göra iordning allting, det är inget jag hoppar av glädje att göra i 11 timmar i sträck.

Så ja, jag tog ju nästan alla chanser jag hade till att göra annat, och överlåta caféverksamheten på den andra killen, jag gick ner till frysen, och förberedde patisserierna för morgondagen, jag var nere en sväng till förrådet, och hämtade grejer där, jag skötte precis allting annat än just kassan igår.
Dom sakerna gjorde jag nog mest, eftersom den andra killen är som sagt ny, och han är inte riktigt inne på teamwork-idén, han blev helt förstörd då jag frågade honom ifall han ville göra några av dom andra grejerna, eftersom han skulle ha stängningen också och bla bla bla...

Javisst, men jag har haft öppningen, och ska ha stängningen med dig, men skit i det då...

Jag skickade ner honom till frysen och förrådet en sväng ändå efter att vi stängt, men det var snabbvisit med grejer som jag glömt eller inte haft tid att ta under dagen.

Men jag tror att anledningen till att dom bad mig att stanna längre, och till att jag gjorde ganska mycket annat än att just vara i cafét, var för att idag så ska nämligen en bunt direktörer och annat viktigt folk komma till restaurangen, så managerna ville inte att vi skulle ha slut på några varor idag, utan allt ska vara i tipptopp och vi ska ha lager på allting, så att vi inte skämmer ut oss mer än nödvändigt eller någonting åt det hållet.
Vanligtvis så hatar jag att ta ut varor från frysen, eftersom jag alltid tror att jag tar ut för mycket. Det är jättesvårt att veta i förväg exakt hur mycket kunder man kommer att få under nästkommande dag, allra minst då det är en vardag, är det kväll emot helg, så är det bara att dra på och överdriva nästan, för vi har väldigt mycket kunder på helgerna.
Jag däremot, gör ju alltid det motsatta, på pappret ser det ut som att jag överdriver, och tar på tok för mycket, vem kan ens föreställa sig att man kan sälja 80 macarons av en enda smak under en dag?

Men nejdå, innan klockan ens har blivit fyra så är alla dom där 80 mararons slut, plus nästan lika många av tre andra smaker...

Så jag överdrev igår eftermiddag. Eller ja, med macarons gjorde jag det iaf, dom håller sig i 3 dagar ändå så, det är ingen större fara. Sen med alla andra varor, tog jag i princip det sista vi hade i frysen av allt. Jag hoppas att dom får mycket kunder idag och imorgon, så att jag slipper få skulden för att ha tagit ut för mycket...

Men det tror jag nog inte är så stor risk, eftersom jag slängde 30 stycken mini chokladpajer, plus 20 mini plommonpajer igår kväll. Då är det ju någonting som har gått snett, då man tar ut över 30 pajer och plastar ihop på en bricka som sen inte ens blir öppnad under två dagar...

Och det var det ju inte jag som hade gjort iaf!

Men iaf, jag hoppas att det här kommer att göra så att man blir mer uppskattad på jobbet, antingen det eller så kommer managerna tro att det bara är att köra med mig, den saken får tiden avgöra, men jag tror iaf att jag står i bättre dager än den här andra killen jag skrev om senast, då han bara kommer och går lite som han vill, gör lite vad han känner för och sen vägrar att gå ner till frysen och förbereda varorna för morgondagen ett flertal gånger...

Som sagt, han måste helt enkelt vara ovärderlig på något sätt för det här företaget, för skulle en annan bete sig som han så skulle man ju få gå på studs.

Men nu så är jag ledig i två dagar, och då blir man ju lite mer svensk=)

Bland annat så håller jag på att baka semlor för första gången, helt själv och med nästan bara franska produkter, tänk så duktig jag är=)

Men, dom är inte helt klara än, dom ska jäsa i några minuter till, sen ska dom in i ugnen, och sen är dom ju i princip klara...problemet är ju att jag tror att jag gjort någonting fel....
Eftersom jag gjorde en deg för 12 semlor, men då jag arbetade ihop degen andra gången, så hade dom inte jäst någonting alls, och det såg ut som att jag hade använt för mycket mjöl...Så, jag fick ut 4 bullar av degen. Japp, på en deg för 12, fick jag inte ens hälften.

Något fel måste jag ha gjort, men jag kan inte komma på vad...

Aja, vi får se om några minuter, då dom har fått vara i ugnen ett tag, annars så har jag ju mer grejer och mer tid imorgon så får väl göra ett nytt försök då.

Inga kommentarer: