Ja, igår kväll så stack jag ju alltså, han kom aldrig hem, och jag ville inte stanna där tills efter 22, då sonen till kvinnan jag flyttade till nu skulle komma och hjälpa mig med väskorna.
Så jag tog mitt pick och pack och drog helt enkelt själv.
Och jag måste säga det, jag var faktiskt rädd då jag gick där, och önskade att jag inte skulle möta honom ute på gatan.
Men det gjorde jag inte, istället så stannade en granne till, och erbjöd mig skjuts.
Hela vägen, tvärs över stan.
Ja, jag vet, man ska inte hoppa in i främmande mäns bilar, allt detta har man väl fått itutat i sig sen blöjtiden, men vafan...Jag litar faktiskt på dom flesta fransmännen. Dom är ärliga och hjälpsamma, speciellt då man själv är en skandinavisk skönhet. Oh yeah, I said it.
Så ja, jag kom hit strax innan 21 igår kväll, började packa upp mina grejer och försöka presentera mig för den andra inneboende, en koreansk tjej som mestadels har bott i Ryssland och pratar engelska med en kanadensisk accent.
Det ni.
Hon låg däckad i sin säng, helt trött och sjuk, så vi pratade inte så mycket igår, men hela dagen idag har vi spenderat tillsammans, vi har ätit både lunch och middag tillsammans, kollat på ett avsnitt Gossip Girl och varit och handlat mat. Hon är väldigt trevlig och öppen, och glad.
Men hon kan inte så mycket franska än, så vi håller oss till engelskan för hennes skull.
Och nej, inga arga samtal idag, inte än iaf.
Vilket är lite konstigt, eftersom klockan redan är 21, och idag är det den 10e, då jag annars skulle ha betalat hyran på det förra stället...Och inget samtal.
Men ja, det kommer väl, jag kommer ju inte att svara ändå så.
Nu ska jag bara chilla, kolla på lite serier och sen försöka få en god natts sömn på min provisoriska säng, alltså två soffkuddar på golvet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar