Torsdag igen

Ja, då har min arbetsvecka börjat igen, och den vanliga veckan börjar gå mot sitt slut.

Det är väldigt knepigt det där, då jag har ledigt tis-ons, så då jag börjar jobba igen, så är det bara torsdag och sen är det bara helgen och sen är man ledig igen. Veckorna går väldigt fort då man tänker så.

Har jobbat förmiddag idag, jobbade över 40 minuter också eftersom dom är så värdelösa på att fixa schemat så att det blir smidigt med raster och när man slutar för alla. För idag, så slutade jag och den andra killen som hade öppningen samtidigt, men det var även samma tidpunkt som den andra tjejen skulle ha sin rast, så då skulle en kille ha fått varit helt själv i cafét i en halvtimme, och det funkade knappt med bara två där under den tidpunkten, så det var bara att offra sig och stanna kvar.

Men men, får ju mer pengar i lönekuvertet så vi får väl inbilla oss att det är värt det.

Har nyss ätit pasta med ostsås, och en ostmacka på polarbröd, väldigt gott, men övermätt.
Ja, jag har ju börjat gå in något slags Sverige-mood angående mina matinköp, jag äter havregrynsgröt med wasa knäckebröd varje morgon, och sist jag handlade, så blev jag så fruktansvärt sugen på mjukmacka med ost, gurka och paprika, så jag köpte ett paket polarbröd, eller "Svensken" som det heter härnere.

Det är som hemma fast annorlunda.

Mina kolleger ska ut på en bar ikväll, och dom ville att jag skulle hänga på, men jag vet inte. Visst, det är ju kul att hänga med dom på fritiden också, och inte bara på jobbet, men jag gillar inte att vara den där personen som sitter helt knäpptyst i ett hörn precis hela kvällen, vilket jag är med dom. Jag har ju inte språket än, så jag kan inte hänga med i snacket lika bra som dom. Jag hatar att vara den där personen som inte kan tillägga någonting i samtalet, som dom andra måste tilltala direkt för att den ska säga någonting överhuvudtaget. Dessutom, dom gånger som jag har hängt med dom, så har jag insett att vi inte har någonting överhuvudtaget gemensamt, dom pratar antingen om jobbet, eller om en massa saker som jag inte har någon insyn i, eller är ointresserad av. Det är ju - sorgligt men sant - inga personer som jag skulle umgås med, om det nu inte var så att vi jobbade tillsammans.

Jag vet, om man ska tänka praktiskt, så skulle det ju vara bättre för min tillvaro här att hänga med dom, för då skulle jag dels få träna mitt språk mer, och dels så blir det lättare och mer avslappnat att snacka med dom på arbetstid också, och vem vet, jag kanske har någonting gemensamt med någon av dom utan att veta om det.

Men just nu är jag mest trött, och övermätt som sagt, men jag kanske frågar min roomie om hon vill gå ut senare ikväll, och ta en öl. För henne är jag faktiskt intresserad av att lära känna bättre, då vi kommer att bo tillsammans ett par månader framöver. Hon blir ju i Paris fram tills augusti om jag räknat rätt, och jag blir antagligen här lika länge, eller till juli iaf.

Jag vet inte, just nu är jag mest trött, som vanligt, jag fattar inte att jag kan vara så trött hela tiden, jag antar att det beror på en av tre olika saker, att jag antingen sovit för mycket, eller för lite under natten, eller att jag har kommit in i en period igen då jag vaknar ett flertal gånger under natten och därför inte kommer till ro eftersom jag då piggnar till för att jag tror att jag försovit mig.
Dom mörka ringarna och rynkorna under ögonen är fortfarande kvar, men eksemen har gått tillbaka, så jag är inte röd längre, men jag ser fortfarande sliten ut.

Jag kanske är sliten, jag vet inte, jag hoppas bara att jag någon gång ska få känna mig riktigt utsövd och någorlunda pigg för en enda dag.