Fan

Nu är jag arg, ledsen, frustrerad och besviken. Det här var det absolut sista jag ville skulle hända, jävla piss.

Nu vet jag inte vad jag ska göra åt saken heller. Eller, jag vet vad jag KAN göra, men all information som jag behöver, ligger i Sverige. Självjävlaklart.

Den största anledningen till att jag är arg, är att inget av detta hade behövt hända, och nu är jag arg och besviken på en person som jag inte vill vara arg och besviken på, allting blev bara så himla jobbigt i och med detta.
Jag hade tänkt träna nu egentligen, men all min ork bara pyste ur mig i och med detta, jag orkar inte, ingenting.

Jag vill inte heller, vill ingenting men jag vet att jag måste göra någonting, bollen ligger hos mig nu, även fast jag inte hade velat ha den.

Men jag vet, att det antagligen inte spelar någon roll, jag är lurad, bedragen och fattigare än vad jag hade behövt vara. Det spelar ingen roll, någonting längre.

Det är synd, för jag hade verkligen behövt det där nu. Både pengarna och förtroendet, för vem är det nu jag ska ringa och be leta fram papperna som jag skulle behöva, om jag nu mot förmodan skulle göra ett krafttag?

Jag vet, att du vet vem du är, och det finns inget bra eller rätt sätt att säga detta på. Just nu är jag fortfarande förbannad och då kommer inte dom rätta orden fram för mig.

Men jag behöver få ur mig det här, och jag hoppas att jag kommer att lugna ner mig tills nästa gång vi ses, att jag kan förlåta dig. Jag tror nämligen inte att du förstår riktigt hur mycket detta betydde för mig, hur mycket jag behövde det, och du berövade allt med din - med mina ögon sett - nonchalans.

Så nu frågar jag dig, vad tycker du att jag ska göra åt situationen nu då? Och jag kan garantera dig, med informationen som jag har, att svaret du kommer att ge mig, inte är lika lätt att genomföra i verkligheten som du tror att det är.

Jag ville inget av det här, antagligen inte du heller, men du lät det likväl hända.

Hur ska vi någonsin kunna få allt att bli rätt igen?