Upprättelse!

Ja, det är antagligen världens minsta, men det är iaf någonting, och det betyder mycket för mig just nu=)

Det är alltså som så, som jag redan skrivit om förr, att en kille på jobbet har varit ganska jobbig på mig till och från, han skäller ut mig för småsaker och pratar med mig - och även om mig med andra - som om jag vore efterbliven.
Han är en person som inte gillar utlänningar, och som därför aldrig står i kassan om han slipper, vilket är ofta, och jag antar att det nog är där skon klämmer med mig också, jag är en utlänning som inte kan franska flytande, alltså är jag inte värd mer än skiten han har under arbetsskorna.

Varför tar man jobb på ett café under McDo, i Louvrenmuséet, om man hatar utlänningar, egentligen? Han borde ju ha insett vad han gav sig in på tycker man...

Men idag, så frågade en av managerna mig, om han var taskig mot mig, om jag ansåg att han behandlade mig annorlunda mot för dom andra och sånt. Ja, ibland så gör han ju det, svarade jag. Då fick managern en blick, och ett leende, som sa att hon redan visste allting, och att få höra det från mig personligen, visserligen lite väl tillbakadraget, men jag förnekade det ju inte, bara bekräftade allting som hon hade hört från andra.
Visst, jag hade väl kunnat sagt sanningen på en gång där och då, men hallå, kommer man från Landet Lagom så är man ju inte den som är den att klaga liksom.

Men ja, en annan manager var ju där precis då, och hörde allting, han är den som mest hjälper till i cafét, han är ju nästan lika mycket barista som vi andra vid det här laget faktiskt, och han är väl den som känner oss baristor bäst då kan man väl säga. Så den här första, kvinnliga managern, förklarade då både för mig och för den andra, att dom andra baristorna hade kommit till henne och berättat hur den här andra killen behandlar och tilltalar mig då vi jobbar, han besvarade det bara med att säga, Men det låter inte bra, Jenny är ju superb!

Ja, nu kan ju det här ifrågasättas, eftersom jag stod alldeles brevid just då, men jag suger åt mig all beröm ändå, det behövs i dessa tider av tvekan=)

Vi får väl se hur det här kommer att te sig i framtiden, hur cheferna tar itu med detta...För jag antar att detta inte är det enda klagomål som han har fått på sig, efter vad jag har sett hur han beter sig på jobbet.

Så, vad säger ni? Ska vi hoppas på en rejäl åthutning och kanske tillochmed hoppas på avskedning?

Näe, kanske inte så starkt, men hans attityd kanske förändras hädanefter, det vill jag hoppas på iaf=)