Ja, vi skriver så för om vi känner mig rätt så blir det en hel bok av hur jag kommer gå vilse i denna stad=)
Precis, ni har fattat rätt, jag var ner till stan idag, i ett nytt kvarter, och gick totalt fel, var helt vilse och hade inte en aning om vart jag tillslut var.
Jag höll på att leta Svenska Kyrkan, det känns ju som lite skönt då man inte känner någon här och inte känner till staden så bra, att ha någonstans att gå där alla pratar svenska. Gick dit för att kolla på deras anslagstavla om det fanns något ledigt rum/lägenhet/studio eller liknande som inte var alltför dyrt för mig..Det fanns det inte, så ska sätta upp en egen lapp också, men det gör jag på söndag, ska dit igen då nämligen på julpyssel=) Hur kul låter inte det då? Skitsamma att jag inte är kristen eller tror på jesus och hela faderullan, jag är ju fortfarande medlem i svenska kyrkan och julpyssel är alltid en stor favorit den här tiden på året=)
Idag ringde arbetsgivaren min också, hon sa att kontakten som ska hjälpa mig med lägenhet skulle ringa mig på måndag, sen ska jag till kontoret på tisdag morgon och fixa pappersarbetet, skriva kontrakt och ordna ett franskt bankkonto och lite sånt...
Men jag vill att allt ska vara klart och fixat nu! Vill ha en liten studio för 3000kr max i månaden och börja jobba med detsamma!
Men får väl drömma vidare antar jag, och sitta på det här hotellet och fördriva tid och spendera pengar jag egentligen vill lägga på annat...
Idag har jag känt mig väldigt ensam faktiskt, på det där sättet man blir då man inser att man inte kommer att få se eller få prata med sina nära på väldigt, väldigt lång tid. På obestämd tid får man inte vara bland sina vänner och sin familj...Trots att man står och trängs på metron som går i rasande fart "hemåt", så känns det som att man är alldeles ensam i hela världen.
Jag har bara varit i Paris i 3 dagar, men det känns redan som en evighet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar