Gårdagen

Jamenvisstja, kan ju berätta vad jag gjorde igår kväll då jag ändå sitter här=)
Jag gick ju och åt med några kompisar på en liten restaurang först vid halv niosnåret, vi åt galettes heter det, det är som en pannkaka med ost och önskat pålägg, som mer ost, kött eller grönsaker eller liknande, till det fick vi nåt slags sött äppelvin. Det var gott och inte alltför dyrt, så helt godkänt.
Sen gick vi på Estivalen som har varit varje fredag nu i tre veckor tror jag och antagligen kommer vara varje fredag resten av sommaren antar jag, har inte hört om nåt specifikt slutdatum men alla bara säger att man kan gå nästa fredag också, och nästa och nästa...
Det var första gången för mig, för på premiärkvällen så glömde jag bort det, sen...har jag gjort annat som jag inte kan minnas vid mig just nu, jag har säkert vart ut på andra äventyr=)
Men nu gick vi dit, jag köpte mitt vinglas med tre smaktillfällen för 4Eur och så trängdes vi vidare i folkhavet. Vi gick till ett ställe först, där jag först fick smaka litegrann innan jag fick ett helt glas av ett vin, så det tyckte jag var bra och antog att så skulle förbli i dom andra stånden också. Men.
På det andra stället så sa jag att jag ville smaka litegrann av det vita vinet, men jag fick ett fullt glas ändå, jag smakade innan jag gav dom lappen och jag kunde helt enkelt inte dölja hur illa jag tyckte om det vinet, det smakade helt ärligt rutten äppelmos, utblandat med fulhembränt...Och kvinnan som stod där fråga vad jag tyckte, och jag sa sanningsenligt(nåja) att det var för starkt och så fråga jag om jag fick ta rosévinet istället, då lossnade det för mannen i ståndet, han tog mitt glas kastade ut innehållet på gräsplätten vid sidan av ståndet där det bara två sekunder innan gått folk och sen hällde han med illa dold Vrede i sista slatten rosévin i mitt glas...eller ja, han misslyckades med det också så jag tror jag fick fyra klunkar vin i glaset och resten på bordet. Jag tittade chockat på han och kvinnan snäste åt honom att skärpa sig, och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, jag vågade inte direkt säga att jag ville ha ett fullt glas för min biljett, eftersom det är det jag betalat för, och dom gjorde ingen ansats heller att öppna en ny flaska för att fylla på mer så jag gav dom min biljett och smet iväg illa kvickt utan att ens provsmaka vinet framför dom .
Men min sista biljett använde jag i ett annat stånd där dom hade vinet i lådor fyllda med isvatten, så det vinet smakade fräscht och kallt, det var riktigt gott.

Annars så gick vi upp på Corums tak, det är...öhum, vad är det för byggnad igen...? Ja, det är med bibliotek och nå med utbildning och grejer tror jag, det är inget som jag vart in och kollat noggrannare på och ej heller vart så intresserad av, men från dess tak kan man se nästan hela Montpellier, det gick inte så bra på natten men man såg ju alla lysen och lampor och sånt, så det var ganska fint, ska gå upp dit nån dag då det är ljust och ta nya bilder för igår så vart inte bilderna så bra.
Det var ett band som spela covers också, och ett jazzband som var ganska bra, det var framför dom vi spenderade mesta tiden på festivalen.
Det fanns ju en massa andra stånd där också, inte bara vin utan med mat, godis, kläder, smycken och allt möjligt!

Då jag gick runt där, bland fransoser och andra folkslag, drack vin och lyssnade på fransk jazz, så kände jag att sånt här händer bara inte i Sverige. Finns det någonstans i Sverige som man har en specifik festival en gång i veckan, hela sommaren?

Jag trivdes så bra, och kände redan hur mycket jag älskar och kommer sakna den här staden.

Då dom slutade servera vin, vid midnatt, så tunnades folkmassan snabbt ut, jag träffade J med familj som kom ner i torsdags, vi gick till det vanliga stället och beställde det vanliga och satt och pratade om livet i allmänhet och stora förändringar i synnerhet. Jag kände då att jag saknar min familj, att få höra av dom att jag gör rätt i det här, höra vad dom tycker om mina framtidsplaner. Jag sa till dom redan då jag var hem sista helgen i maj på dopet att jag vill stanna kvar och börja jobba härnere, och jag har berättat för dom att jag håller på och söker jobb nu, men jag har inte fått nån respons från någon.
Eller jo en, som tyckte att det var jättebra att jag ville bli aupair men vill jag verkligen det? Jag kan inte motivera tillräckligt bra varför jag vill jobba med barn, vill man göra det då, om man inte hittar en enda vettig anledning?
Så jag har liksom gett upp den tanken, dels för att jag insett att jag kanske inte vill det, dels för att hälften av dom jobben jag sökt har jag redan fått avslag på, och den andra hälften har inte hört av sig.
Jag ska lägga ner mer tid nästa vecka, då jag kan få hjälp av Magaly och dom andra professorerna också antagligen med hur man ska motivera och skriva för att ge ett bra första intryck på kommande arbetsgivare, alla vet om att jag håller på och söker jobb eftersom jag dels bett Magaly att kolla mitt utkast till brev och dels för att jag använt skolans telefon för att ringa runt lite också.

Men ja, det är ju som svårt också att fråga andra om man gör rätt, eftersom jag aldrig brytt mig om andras åsikter förr, jag har ju bara kört mitt eget race med allting och gjort precis allt jag velat göra utan att tänka efter så noga innan jag gasat på.
Och jag är inte så osäker nu heller, jag vet att jag vill vara kvar här, jag vill hitta ett jobb och en billig lägenhet och börja ett liv någonstans i Frankrike, antagligen Paris eftersom det är där jobben verkar finnas, men jag har ingen aning om vad jag vill göra, vad vill jag jobba med? Vad kan jag jobba med?

Jag känner en slags dragningskraft mot försäljningsjobb, alltså inte såna som jag gjort förr, hugaligen, utan i affärer mest, jobba i butik eller med administration och annat sånt där kontorstypiska jobb. Dom behöver man ingen utbildning för eftersom alla företag brukar fixa sånt då dom anställer nya, och jag har ju erfarenhet från förr, men jag tror att i en butik eller liknande så kommer jag att passa bättre, det blir inte som att man tränger sig på kunden och försöker tvinga någon att köpa saker, utan går man in i en butik så gör man ju det mestadels för att man bestämt sig för att köpa nånting, och är dom osäkra så ska jag finnas där för att hjälpa dom med besluten och ha all kunskap som dom behöver inför ett köp. Det tycker jag känns mest ärligt också, annars skyr jag försäljare som svenska medelåders män skyr t-shirts under sommarmånaderna.
Men ja, annars vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på härnere, men vet inte riktigt vad jag vill göra hemma heller så...