Och nu, helgen

Kanske inte lika trevligt att läsa om, nu då jag släppt dom stora fantastiska nyheterna om min framtid, men vill ändå berätta lite snabbt om vad som hänt sen sist=)

Den senaste veckan har vart ganska så lugn, kändes som att jag blev friskare för en vecka sen, så gick och tränade med min kompis i tisdags, men det var ett stort misstag. Onsdag morgon så vaknade jag och var sjukare än innan! Låg bara och hostade och nös och kände mig riktigt riktigt dålig.

Så det blev inge mer träningspass den veckan, eller ja på fredagen så fuska jag lite och gick på ett core-pass, det är inte så ansträngande och så var jag ganska så rastlös.

Ringde till Lofsdalen, men dom hade inte bestämt sig riktigt än om vilka dom skulle anställa, han sa att han skulle ringa upp mig men det har han inte gjort än. Men det känns som att det inte spelar någon som helst roll nu=)*skuttar runt ett varv till av glädje*

I fredags blev det därför lugnt, gick hem till Han och kolla på film och drack två öl.
På lördagen vart det mycket festande däremot. Hälsade på stockholmarna som kommit hem för helgen för att fira födelsedagsbarn, sen gick jag på August med min galna tremänning och hennes mamma med vänner, Eva Eastwood spelade där så det ville man ju inte missa för allt i världen, oavsett hur sjuk man var!

Kvällen slutade på ett...oväntat sätt. Ett lite mer, ja, "skrämmande" oväntat sätt.
Ett sätt som får en att inte vilja vara singel bara för att få slippa sådana överraskningar.

Hemska överraskningar.

Usch, det ska vi inte prata mer om. Kommer aldrig att ske igen.

(jag vet att jag säger så nu, men tro mig, i helgen kommer jag att göra samma sak igen, ni vet, gamla ovanor är svåra att bli av med)

Därav blev söndagen fylld av slött tv-tittande, för att emellanåt känna ångern ta över en för några minuter.

Igår hände inte så mycket, fick en bättre begagnad tv av Hans mamma. Tack så mycket!
Mycket bättre än den jag hade, som skiftade färg lite hursomhelst den önskade och som ibland kände för att stänga av sig själv. Och som jag inte hade någon dosa till så man kunde inte köra diskmaskinen samtidigt som man kollade på tvn. Det gick inte att höja på den. Bara på boxen och det räckte inte till ibland.


Jag vet inte vart jag ska ta vägen, det är så svårt att fokusera på någonting annat än det som hände idag...

Imorrn blir det en ny, spännande dag. Det blir inte bara en vanlig, ordinär dag för en arbetslös flicka.

Utan jag kommer att vakna upp och det första jag kommer att tänka är:

I'M GOING TO PARIS, MAN!