Kan inte sluta le!

Först och främst: Tack så mycket för kortet Lilly, det är jättefint, tack för att jag fick vara delaktig på hennes stora dag=)

Och sen, dom stora nyheterna...

Jag har fått ett jobb, och inget jobb som helst inte..I Paris! *Hoppar sjungandes runt i rummet fortfarande*

Jag kan inte riktigt fatta det än, att jag ska till Paris, om en månad ungefär, och jobba!

Jag är så glad, det ska bli så himla spännande alltihop!

Det blir ju inte som då jag for till Montpellier, det var ju en barnsak, alla kan ju gå in på en sida och boka en språkkurs och fixa allt med det. Jag behövde ju inte leta skola själv, söka boende eller någonting. Allt blev ju fixat genom företaget jag bokade språkkursen hos. Ja, allt förutom studiebidrag och resan, då var det ju enklare eftersom jag och Han bodde ihop, så behövde inte fixa med boendet här hemma nånting eller öppna något franskt bankkonto, men nu...Nu är det helt annorlunda.

Nu har jag en lägenhet full med saker som jag måste ordna till, min första plan är att hyra ut den i andra hand möblerad, och så magasinerar jag alla mina grejer hos min familj. Men att lyckas få den uthyrd till nån jag litar på med en månads varsel kan bli svårt.
Plan B är att säga upp lägenheten, då har jag den till nyår tror jag, och tills dess få min kära familj att göra plats för mina grejer hos dom. Platsen är inget problem i våran familj, det är tiden som ställer till det. Plus så tror jag inte att jag kommer att ha råd att betala allting här hemma och det i Paris.

Sen har jag inte så stor koll på vad som egentligen gäller för mig därnere, vad jag måste göra för att kunna leva, bo och jobba därnere utan att det blir några problem. Men ska prata på torsdag med min jobbcoach som jag har gått hos, hon vet ju allting som jag bör veta innan jag far så hon ska hjälpa mig att reda ut frågetecknen.

Skaffa franskt bankkonto är nog ganska lätt tror jag, ska kolla med min svenska bank först om det är någonting speciellt jag måste tänka på så...

Herregud, det är ju så mycket att tänka på och göra innan jag verkligen kan åka dit och leva där men en sak är säker:

Chefen sa ordagrant, Kom till Paris, så har jag ett jobb åt dig.


Det är allt jag behöver veta just nu.